Krönika
Det finns något gåtfullt och obegripligt över klimatminister Romina Pourmokhtari, L.
Innan hon blev minister krävde hon att L måste “anta röda linjer mot SD eller gå till val utan oss” det vill säga Liberala ungdomsförbundet där hon var ordförande.
Hon har drivit på för att stoppa visitationszoner, anonyma vittnen och indragna medborgarskap, säger hon. Liberalernas linje ska vara att verka för permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening.
I september lovade hon att fälla en regering där SD ingår.
De röda linjerna är borta, L har bildat regering med stöd av SD, visitationszoner ska införas liksom anonyma vittnen, permanenta uppehållstillstånd är otänkbart och själv är hon minister i den SD-styrda regeringen.
Varje gång IPCC, FN:s klimatpanel, kommer med en rapport knyter det sig i magen. Den senaste rapporten visar att det snart är omöjligt att rädda planeten.
Men enligt Pourmokhtari behöver vi inte oroa oss, hennes högsta prioritet är att vi ska nå klimatmålen.
Men SD ligger på och hävdar att det saknas vetenskapligt stöd för att vi har en klimatkris, FN och deras klimatrapporter passar bäst i papperskorgen.
Martin Kinnunen, SD:s talesperson i klimatfrågan, har enligt vad han själv säger aldrig haft något möte med klimatministern. Men båda hävdar att de följer Tidöavtalet till punkt och pricka trots att de drar helt olika slutsatser.
Vi börjar närma oss punkten där klimatpolitiken påverkar människors vardag, menar Kinnunen
SD vill därför få oss att tro att inga förändringar behövs och att vi kan fortsätta leva på samma sätt som vi alltid har gjort. Antingen ska klimatkrisen lösas någon annanstans eller så finns det ingen klimatkris.
Johan Pehrsson, L, tycker att klimatförnekarna lyckats för bra. Det oroar L som har tillsatt en egen klimatkommitté för att skynda på arbetet.
Även Richard Jomshof anser att FN är ute och cyklar och SD kräver att reduktionsplikten ska ner till noll, annars blir det regeringskris.
Statsministern verkar tycka att Jomshof är lite av en dramaqueen och att hotet om en regeringskris bara var ”lite medial dramaturgi”. Kinnunen tror för sin del att Jomshof inte var förberedd utan bara lite spontan.
Det kan det bli problem när man inte är överens, menade Kinnunen eller som Kristersson brukar uttrycka det ”på min sida i politiken är vi överens”.
Barn och unga från klimatorganisationen Aurora är uppgivna och menar att klimatpolitiken är otillräcklig. De har därför lämnat i en stämning mot staten som Nacka tingsrätt gått vidare med.
När politiken sviker tvingas de unga hoppas på rättsväsendet. Så ska det inte vara.