Staten måste skjuta till medel för ön beredskap

Den gotländska sjukvårdens krisberedskap behöver höjas betydligt. Men vem ska bekosta upprustningen som krävs?

Den gotländska sjukvårdens krisberedskap behöver höjas betydligt. Men vem ska bekosta upprustningen som krävs?

Foto: Bertil Ericson / TT

Krisberedskap2024-01-13 06:35
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

På konferensen Folk och försvar har man pratat om både krig och om Gotland. Flera gånger i samma mening. Statsråd såväl som Överbefälhavaren, ÖB, höjde tonläget rejält. Jag upplever att regeringen vill mana till allvar och då borde de vilja gå till handling. 

Utredningen Kraftsamling som överlämnades till försvarsministern före jul pekar också ut Gotland och menar att det finns behov av att skapa särskilda “beredskapssjukhus”. Ett sådant behöver finnas på Gotland (ett i Norrland) menar beredningen. Ett beredskapssjukhus ska vara ett akutsjukhus med särskild förmåga att öka antalet vårdplatser, särskilt för vård av trauma och andra krigsskador. De menar att ett sådant sjukhus ska ha en fastställd krigsorganisation med personal, lokaler, utrustning och förmåga till adekvat ledning, koordinering och beslut och med fördel också har tillgång till skyddade lokaler. Planering ska ske inom ramen för den särskilda operationsplanering som sker ihop med Nato. 

Så långt okej - men så säger beredningen också att ansvaret för sjukvården inom totalförsvaret ska utgå från den civila sjukvårdsorganisationen. Det vill säga - gotländska skattebetalare. 

Här blir det fasligt fel. Gotlands geografiska läge gör att beredskapen här behöver byggas fortare och med annan kraft än i resten av landet. Dessutom är vi en ö som alltid riskerar att bli helt avskuren och därför behöver särskilda lösningar och speciellt ansvar. Det gäller sjukvården såväl som elförsörjning, reservhamn, försörjnings- och lagerfrågor och tillgång till rätt kompetens. 

Vid varje samtal på nationell nivå kring det här blir det tydligt att ingen myndighet ser sig ha helhetsansvaret och ännu mindre mandatet att tillse Gotlands särskilda förutsättningar. Svenska Kraftnät drar, enligt dem, bara nät och har inget ansvar för att tänka till så att framtidens kablar och elförsörjning till Gotland också ska säkras ur beredskapssynpunkt, och så är det på alla områden. Samordningen måste skärpas. 

Värst är som sagt finansieringen. Här betalas i dag statsbidrag till regioner utifrån befolkningens storlek. Region Gotland är landets minsta region, mindre än hälften så stor som Jämtland/Härjedalen som är näst minst. Samtidigt ska vi göra mest och ha ett beredskapssjukhus. Det är omöjligt för gotländska skattebetalare att stå för den kostnaden. Redan utan det extra ansvaret för beredskap är sjukvården underfinansierad av staten med omkring 275 miljoner per år och ett “vanligt” nytt sjukhus kommer vara omöjligt finansiera utan ökad grundfinansiering. 

Det duger inte att snacka. Nu får regeringen sätta fart och prioritera utifrån behov, strategiskt läge och utifrån att tid just nu är avgörande för landets totalförsvar.

Meit Fohlin (S)

Regionstyrelsens ordförande

Gotlands Folkblad

Krönikan är publicerad på Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.