Krönika
Den som läste min krönika på den här sidan för två veckor sedan minns kanske att jag då drog en lans för internationellt engagemang och solidaritet och skälen varför.
Jag hade inte tänkt fortsätta på samma tema idag. Men efter den tendentiösa ledaren i Gotlands Allehanda, GA (moderat) tidigare i veckan så lyfter jag lansen idag igen. Den ledaren handlade om bland annat S-politikern Meit Fohlins besök på Cannes filmfestival 2018 i den roll hon har i verksamhet med film.
Det blåser en högerpopulistisk vind genom Europa och Sverige är inte förskonat. Vinden bär med sig en unken doft av isolationism och en världssyn om att förhandlingar och samarbeten alltid är nollsummespel. Det finns vinnare och det finns förlorare och det viktiga för ett land är att vinna kortsiktiga vinster, gärna på andras bekostnad.
Denna tankemodell präglade USA under tidigt 1900-tal och har åter blivit på modet med valet av Donald Trump till president. USA har i allt högre utsträckning valt att frånträda sin roll på den globala arenan och ägnar allt mer tid åt att försöka kamma hem skärvor från det de tror är ett nollsummespel.
Tankemodellen korsbefruktad med vår tids uppföljningssjuka riskerar bli till en giftcocktail. Allt ska vid varje givet tillfälle kunna mätas in i minsta detalj. Endast så kan vi värdera om vårt engagemang i de internationella arenorna är värda kostnaderna.
Alla vi som deltagit i dessa forum vet att det inte är så det fungerar. Utanför en ledarskribents teoretiska modeller handlar vårt uppdrag om att arbeta för att stärka Gotland. Det är ett strategiskt och ihärdigt arbete som kräver många olika delar. Deltagande, engagemang och goda relationer är några av dem.
Lyckas vi med vårt uppdrag gynnar det Gotland. Jag skulle vara upprörd om Gotland inte fanns representerade i viktiga forum utanför vår länsgräns.
Jag blir stolt när exempelvis moderaten Jesper Skalberg Karlsson företräder Gotlands i internationella forum även om deltagandet på kort sikt inte låter sig mätas i en matris.
Vi påverkas enormt av vad som händer runtom i vår globala värld. Det finns inte en samhällssektor som idag är mindre globaliserad än den var för bara fem år sedan. För att Gotland då ska klara sig bra krävs att Gotland är på plats där viktiga beslut formas. Det vore då ett stort svek mot gotlänningarna om vi inte tog också denna utmaning på stort allvar.
Jag tror till och med att Gotlands engagemang i de internationella frågorna idag är för lågt och att vi skulle vinna på att arbeta hårdare och mer intensivt i internationella sammanhang.