Krönika
I måndags var det fullmäktige. Det vanliga hade varit att ta budget nu i juni, men Corona skjuter det till hösten. Istället debatterades delår 1, ekonomiskt läge efter april samt ekonomiska mål. Livgivande debatt efter riktigt bedrövliga siffror. Regionens resultat i nämnderna visar på nästan 200 miljoner kronor i underskott och årets resultat har, på bara en månad, gått från en plusprognos på 50 miljoner till oerhört sköra 11 miljoner. Känslan av fritt fall är stor. Beror det på Corona? Nej. Självklart beror en del av dessa stora underskott på den påfrestande tid vi lever i. Men mer än hälften av nämndernas underskott beror dock inte på Corona. Ett underskottet på hela 125 miljoner är dessutom historiskt högt.
Jag sa i talarstolen i måndags att det till stor del beror på oförmåga. Jag vidhåller det. Mats Linder skrev i sin ledare i måndags att “han inte kan erinra sig ett enda tillfälle då de (vi rödgröna) argumenterat för ökad återhållsamhet.” Då är minnet kort. Behoven har varit större än resurserna länge. Jag vill påminna Linder om att vi rödgröna beslutade om, tog ansvar för och genomförde ett sparpaket om 170 miljoner kronor över tre år. Vi pratade inte om mycket annat än återhållsamhet i tre år. Det är skittufft att styra i besparingstider. Det vet vi! De två år jag hade yttersta ansvaret gjorde Region Gotland ett överskott på sammanlagt 232,7 miljoner kronor samtidigt som vi hade sparpaket. Nämnderna gick från stora underskott till nästan noll. Tack vare det har vi nu låg skuldsättning och bra balansresultatsreserv på 64 miljoner. Den kommer väl till pass nu.
Så jo. Vi har erfarenhet av att styra och leda i tid av besparing. Det kräver mycket. En oberoende granskning av hur väl vi lyckades spara i dåvarande styre har gjorts av Awkright. Den visar att vi lyckades väl. En framgångsfaktor var att vi direkt tog fram en plan för hur mycket varje nämnd skulle spara och lade ut detta på tre år. Det gav goda planeringsförutsättningar för verksamheterna. Alliansen gjorde tvärtom. Istället för att ta en budget som möter upp nämndernas behov lade de en slarvig budget där två procent i resultat var det enda saliggörande. En helt orealistisk budget. Alliansen visste det när de lade den. Sen höll de kanske tummarna för att kollektivtrafikens kostnader inte skulle öka och för att förhandlingen med Stockholm skulle gå bättre än den gjorde. Det är för svagt. Att tro att det skulle gå att spara 60 miljoner kronor under 2020 utan plan och styrning för HUR det skulle göras, det var naivt. Det sa vi då. Vi fick rätt. Att tro att det skulle gå att spara 140 miljoner kommande två år är lika dumt. Nu har Alliansen insett det också och vad gör man då? Jo, de sänker det ekonomiska resultatmålet för i år! Och kommande år. Innevarande års ekonomiska mål skrivs ner. De flyttar målet efter sin egen skötta verklighet. Det skapar bara ytterligare otydlighet i våra verksamheter. Vilka mål gäller då? Vilka behöver inte nå målen då? Vad gäller?
Det är svagt och idélöst i toppen. Ordningen är ruckad på. Oroande, då vi mer nu än någonsin, hade behövt ett starkt Region Gotland som kan möta framtiden med kraft.
Glad midsommar med närhet till kära, lagom distans till andra och rena händer önskar jag alla!