Krönika
Det finns många likheter mellan Jimmie Åkesson och Donald Trump. Båda anser sig exempelvis vara helt frikopplade från sina anhängare och har därför inget ansvar för vad deras hejarklack ställer till med.
När Trumps kärntrupper stormar Capitolium i USA eller Åkessons anhängare skriver en massa illvilligheter på sociala medier så finns det ingen koppling till den politik de båda förespråkar. Många politiker vill ju annars känna sig som inspiratörer så att de får människor att vilja ansluta sig till deras politik.
Men både Åkesson och Trump förnekar att deras politik har inspirerat deras följare när de uppträder hotfullt mot människor som inte anses vara ”patrioter” eller ”riktiga svenskar”.
Tvärtom så tycks Åkesson mena att det är oförklarligt eller en ren slump att de som hotar journalister eller politiker känner sig hemma i just SD.
När Olof Palme blev partiordförande fick han rådet av Tage Erlander att lyssna på rörelsen.
Jimmie Åkesson slår dövörat till när hans rörelse pratar. De som känner sig attraherade av den främlingsfientlighet som SD står för vill han inte kännas vid när de spyr sin galla på sociala medier.
SD är också det parti som utesluter flest medlemmar i ett försök att ta avstånd från de åsikter de själva uppmuntrat till.
Alla som skriver om SD kan räkna ut på förhand att de kommer att drabbas av det näthat som SD-anhängarna verkar ha all tid i världen att ägna sig åt.
En annan metod som Åkesson använder sig flitigt av kan sammanfattas med ”Men du då?”
Trumps advokater använde sig också av detta sätt att argumentera, i USA kallad ”whataboutism”, under riksrätten mot Trump.
Man avfärdar kritik mot sig själv genom att anklaga motståndaren för att de också sagt korkade saker.
Ett skolboksexempel på detta var när försvarsminister Peter Hultqvist sa sitt hjärtas mening om Jimmie Åkesson i SVT Aktuellt. Snabbt kontrade Åkesson med att anklaga S för att föra en debatt på mycket låg nivå.
Det är oklart hur Åkesson tänkt att vi som lyssnade skulle reagera på det.
Antingen menar han att Hultqvist varit dum och därför är det inte mer än rätt att han också får vara dum och sänka debattnivån. Eller så tyckte han att det var Hultqvist som började vara dum och då måste han i rättvisans namn också få vara dum.
När S och andra ifrågasätter den politik SD står för så anser SD att det är en attack som bara beror på att man inte vill prata om sina egna misslyckanden.
SD vill helt enkelt vara i fred och ha vilka åsikter de vill utan att någon ska granska deras politik eller vad deras påhejare har för sig.