Krönika
Det blev höst i hast på en ljuvlig sensommarvecka och kölden ”nyglar” i fingrar. Gräset växer så det knakar, potatisen står och stampar i jorden, plommonen faller av träden och hösthallonen fryser till jocka. Det blev inga äpplen i år. Men gräshoppor. Huset är fullt av gräshoppor. Vad man tar i så faller det ur en gräshoppa.
Livet trampar på och går förbi en i rask takt när kroppar inte längre hänger med. Glädjebesked blev att sjukhuset öppnade för besök i samma stund som den gode maken på nytt hamnade där. Men tiden 3-7 för oss som bor på landsbygden är inte så kul. Jag dricker mängder av kaffe innan jag sätter mig vid ratten vid 2-tiden för att köra den enahanda vägen till stan och sjukhuset. Hem i skymningen är en fruktansvärd färd för en bilförare.
Hur kommer det sig att människor så fort det blir höstväder skall klä sig i svart, grått, brunt och beigt för att därmed smälta samman med skymningsljus och mörker och bli näst intill osynliga. Gotlänningen lever mycket farligt men skiter i det liksom i mycket annat har vi lärt oss under pandemin. Gotlänningar som går och cyklar sätter sällan på sig en gul väst eller använder någon form av reflexer vare sig på sina kläder, sina barn eller cykelhjul. Är det inte fint nog?
Ansvar för sitt liv är det inte fråga om eller andras.
När jag med bil i Källunge bländar ner och det kräver mötande bilist att man skall göra, blända ner, långt före det i sig är nödvändigt, (jag lärde mig allt om att blända på raksträckor och i kurvor med den förnämliga Bilradion en gång på tiden), nåväl vid själva bländningen är det svårt att hinna se vad som finns på sidan om. Där fanns plötsligt en mörk individ och en hund på landsvägen utan minsta reflex i nattmörkret. Jag är tacksam för min reaktionsförmåga.
Hur tänker människor som vandrar, springer eller cyklar omkring utan reflexer eller gul väst i skymning och mörker?
Vem skall ta ansvar för en olycka, om du blir påkörd bara för att det inte är fint att bära gul väst eller ha reflexer i fickan att plocka fram.
Och klädföretagen sen, hur tänker de? Det finns många färger på paletten. Varför kan kvinnor inte gå omkring i röda, gula eller vita höstkappor? Varför måste män vara klädda i mörka urtråkiga färger och varför är luvtröjor till varje pris svarta? Vad handlar klädfärger egentligen om?
Jag har kört bil många gånger i Afrika där människor vandrar längs vägar, eftersom de inte har tillgång till bil eller infrastruktur. Det blev ett evigt mörker tills några fick råd med en cykel och ett litet rött ljus syntes i vägkanten.
De som inte bryr sig om reflexer i mörkret utsätter inte bara sig själva utan andra trafikanter genom att försvåra mörkerkörning. Jag skulle önska att polisen inte bara arbetade med fortkörning eller däckmönster utan haffade samtliga bilister som kör omkring med en enda strålkastare för lata att byta den trasiga. Så mycket slarv av många i onödan.