Förjornas fart påverkar öns utveckling

Krönika2020-07-21 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

Trafikverkets enkätundersökning om flyg och färja visar att gotlänningar vill ha lägre hastighet för färjorna för att värna miljön. Jag tror att det skulle bli det motsatta om alla för- och nackdelar för det gotländska samhället, presenterades. 

Det räcker bara att gå tillbaka till 1990-talet när vi hade stora färjor som hade 5-6 timmars överfart och hur det gotländska samhället såg ut då. Resan var långtråkig och en övernattning var ett måste. Då var det också stört omöjligt att propagera för ökat inflyttande och näringslivsutveckling. 

När snabbfärjorna kom vid sekelskiftet så påverkades det gotländska näringslivet radikalt. Gods kunde levereras mycket snabbare. Folk kunde resa hit i större omfattning året runt och inte bara på sommarsemestern och storhelger. 

Befolkningsökningen under 2000-talet är ett resultat av snabbfärjorna. Gotlänningar kan i större omfattning veckopendla till arbeten på fastlandet. Så påverkan för det gotländska samhället skulle radikalt försämras om överfarten förlängdes. 

Samma resonemang går inte hem med att sänka hastigheten på våra vägar på Gotland. Nej, hastigheten har betydelse. Det är dock viktigt att vi skyndar på åtgärder som minskar utsläppen, inte förhindra livsavgörande trafik.

Jag hade en hel del med Länsstyrelsen på Gotland att göra under mina drygt 40 år i politiken. Oftast fungerade det väl, men ibland fick man nypa sig i armen och fråga sig om det är sant när enskilda tjänstemän agerade. 

När det gäller Järnvägen 4 vid Söderport så blir jag oerhört förvånad. En plan som varit i princip godkänd sedan tidigare blir nu stoppad, eftersom det smugit sig in en ny byggnad efteråt som påverkat planen och ringmuren. 

Det får mig osökt att tänka på höghuset på Snäck. Höghuset har funnits i plan sedan 2001 men inget hände på 10 år och ingen trodde att det skulle realiseras. Under tiden fick en byggherre bygga villor och bostadsrätter runt det gamla snäckområdet och därmed påverkades området. 

När höghuset till sist fick en finansiering och godkändes togs ingen hänsyn till att det fanns annan bebyggelse vilket jag tyckte att man skulle ha gjort. Villorna fick ett höghus placerat rakt framför. Det borde ha varit höghuset som stoppats eller flyttats.

Förhandlingarna om stödmiljarder till återuppbyggnaden av flera EU-länder som drabbats hårt är inne på slutrundan, kanske rent av avgjort när dessa kolumn presenteras. Jag tycker att Sveriges hållning är den rätta. Lån är rimligt med generösa återbetalningsvillkor. 

Utvecklingen i Ungern och Polen förskräcker och jag blir bara alltmer stärkt i att de forna Öststatsländerna inte skulle ha kommit med i EU när det begav sig. Då var det oron för att Ryssland skulle återta greppet över öststaterna som avgjorde. 

Ungern och Polen verkar göra precis vad de vill och EU har inget att sätta emot. Hur kan EU förhindra länders odemokratiska utveckling? 

Gotlands Folkblad

Krönikan är publicerad på Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.