Krönika
Fick ett telefonsamtal från TV4:s Efter Fem redaktionen efter min förra kolumn där jag skrev om munskydd. Uppringaren lät så lurig att jag valde att inte ställa upp varken i studion eller ett bandat inslag. Jag ville inte bli ansiktet som symboliserade motstånd mot att bära mask. Det har blivit ganska hysteriskt. Jag är mer bekymrad över alla ungdomar som joggar där vi brukar vandra och flåsar rakt emot oss som promenerar. När man nu förstår att det är ungdomar som är mest drivande och att många inte känner av att de är smittade så får man hålla andan varje gång vi möter en flåsande joggare.
Vi blev sugna på att se TV-serien The Crown och Catharina som var mest sugen tecknade ett abonnemang. Spännande och välgjord serie som väver ihop berättelser utifrån verkliga kriser under den långa period Queen Elisabeth II varit drottning. Hon var så oerhört okunnig under sina första år men efter hand så har hon hanterat de olika kriserna med bravur om man får tro de som står bakom serien. Jag får hela tiden kopplingar till min egen tid som nytt kommunalråd 1995. Det var mycket som man fick lära sig och att allt inte var så enkelt som att bara bestämma. Det finns alltid en massa om och men, lagar, regelverk och annat man var tvungen att ta hänsyn till. Det kunde vara frustrerande att sitta på ett internt partimöte och bestämma hur vi skall göra och så visar det sig att det inte alls gick att göra vare sig si eller så. Lärde mig att hantera detta och inte lova alltför mycket utan att ha alla fakta på bordet. Media ville ofta att man skulle skjuta från höften men jag föll inte så ofta i den fällan.
Statsminister Löfven visar än en gång att han är en skicklig politiker. Tålmodigt har han noterat och suttit lugnt i båten och låta LAS-processen ta sin tid. Att IF Metall skulle haka på det framförhandlade LAS-förslaget var ganska väntat men att även Kommunal sa ja såg jag inte komma. Nu blir trycket hårt på de övriga LO-förbunden och LO-ledningen.
Blir inte så imponerad av argumentationen som Socialdemokraterna på Gotland visar prov på när de inte vill privatisera Hemse äldreboende. Det låter som ett eko av 80-talet när vi argumenterade mot privatisering. Det har runnit mycket vatten under broarna och privatiseringar kommer att vara bestående även framledes. Det viktiga är att skriva avtal som binder upp entreprenören så att de levererar vad de lovar och att regionen blir bättre på att följa upp. Detta gäller även regionens egen verksamhet. Vi får det vi betalar för brukar det heta.