Krönika
Den här veckan har varit intensiv. Många och långa möten framför datorn sliter på både ögon och rygg. Men det har också varit en framgångsrik vecka.
Två saker som vi Socialdemokrater drivit i sjukvårdspolitiken är jag lite extra stolt över. Den första och kanske viktigaste är frågan om läkemedel. Alliansföreträdare har stått vid sidan och förfärat sig över att kostnaderna för läkemedel på Gotland är högre än i andra regioner. Därför begärde man en utredning om hur dessa kostnader skulle sänkas. Vid en första titt ser det ut som att tesen stämmer. Inom läkemedel vid reumatologiska sjukdomar, vissa cancertyper och hjärt-kärlsjukdomar ligger vi högt över både vad vi borde enligt den modell som finns framtagen och i faktiska kostnader.
När den första rapporten kom gick jag in på Socialstyrelsen och den mycket pedagogiska hemsidan vården i siffror för att också jämföra rapporten efter antalet diagnoser. Det visade sig mycket snabbt att vi också ligger över snittet i antalet diagnoser.
Bekymret i den modell som räknar ut hur mycket läkemedel Gotland bör förskriva är att den inte tar hänsyn till förekomst av sjukdom. Det är för det första orimligt och för det andra ger det en falsk bild av att våra läkare skulle vara väldigt frikostiga med att skriva ut läkemedel. Därför begärde vi att analysen skulle kompletteras med dessa siffror. När den analysen kommer tillbaka visar det sig att vi på Gotland ligger långt under snittet i vår kostnad för läkemedel. Förhoppningsvis innebär det att debatten om läkemedelskostnader, på det sätt alliansen drivit den, nu nått sin slutpunkt. Deras tes och argument stämde helt enkelt inte. Den bild som nu framträder är snarare att gotländska läkare och farmakologer hanterar läkemedel på ett mycket klokt sätt. Varför vi ser högre antal diagnoser än övriga riket är ett uppdrag vi nu begärde att titta vidare på.
En annan fråga är den om nätläkare. I dag har vi en situation och ett system som är ohållbart. Region Gotlands kostnader dubbleras årligen och det finns ännu väldigt lite belägg för att det komplement som nätläkare borde utgöra faktiskt är det. Snarare ser vi dubbelkostnader och en skev fördelning av resurser. Svensk sjukvård ska vara behovsstyrd, inte efterfrågestyrd. Därför måste vi hitta ett system och en ersättningsmodell som bättre svarar mot den roll den digitala vården ska spela i framtiden. De 5 miljoner kronor som gotländska skattebetalare betalade 2020 för besöken hos nätläkare kan vi i dagsläget använda bättre för att utveckla vår egen primärvård som har stora förbättringsbehov gällande kontinuitet och tillgänglighet.