Krönika
Jämlikheten har lidit hårt under pandemin. I Sverige och i världen har ojämlikheten skenat. På bara ett år har ojämlikheten ökat i alla världens länder, något som aldrig tidigare skett. Organisationen Oxfam visar med tydlighet i sin senaste rapport att det kan ta ett decennium innan världen är tillbaka på samma fattigdomsnivåer som innan pandemin. Världens ettusen rikaste personer har dock på bara 9 månader återställt sina förmögenheter till samma nivåer som innan pandemin.
På en socialdemokratisk affisch under andra världskriget står att läsa: ”efter kriget, sociala reformer”. Sverige genomförde mycket riktigt en lång rad sociala reformer efter andra världskriget även om man initialt förde en återhållsam ekonomisk politik av rädsla för att en kraftig lågkonjunktur skulle följa krigsåren. När Sverige rullade ut reformer som ökade jämlikheten, gav fler människor chansen till arbete, utbildning och bostad påbörjades också den epok som i dag kallas för rekordåren.
När man ser hur välståndet utvecklats sedan dess får det nog sägas vara en sanning med modifikation. Aldrig tidigare har välståndet i världen och i Sverige ökat så mycket som i just vår tid. De många korparna och domedagsprofeterna till trots lever vi i dag i en betydligt bättre värld än nästan samtliga människor före oss.
Det betyder dock inte att vi är klara. Det finns gott om bekymmer att ta tag i även i vår tid. Kriminaliteten ska tryckas tillbaka, ojämlikheten ska minska, pensionerna höjas och klimathotet ska bekämpas för att nämna några. För detta krävs reformer. Så det är dags att damma av den gamla affischen från andra världskriget, ”efter krisen, sociala reformer”.
Vi vet att det går, vi har gjort det förr. Pandemin markerar slutet på den nyliberala eran. Den har visat sig oförmögen att lösa de bekymmer vi möter. Ett Sverige där skattesänkningar fått gå före investeringar i vår gemensamma välfärd har visat sig ge längre vårdköer, sämre omsorg om våra äldre och en skola där våra barn lär sig mindre. Trygghetssystem som urholkas och en kriminalitet som jäser. Marknaden fungerar bra till mycket men dåligt för välfärden. Ännu sämre för vanligt folks trygghet.
Vi har stora utmaningar framför oss, de ska vi ta oss an och lösa. Efter krisen har vi alla möjligheter att bygga ett starkare samhälle som på allvar tar sig an ojämlikheten, klimatet och tryggheten. Det krävs att fler väljer att prioritera investeringar i det gemensamma före skattesänkningar. Nu behövs samhällets samlade kraft för att på allvar ta oss an vår tids problem.