Krönika
Socialdemokratiska kvinnodistriktet, S-kvinnor, på Gotland har i år som tema att arbeta för Kvinnors hälsa. Det är ett otroligt brett område som täcker in bland annat arbetsmiljö på kvinnligt dominerade arbetsplatser, mäns våld mot kvinnor, den ojämlika vården, den ojämlika tillgången till äldreomsorg, stress och psykisk ohälsa för att nämna några områden.
• I vården av hjärt- och kärlsjukdomar är kvinnor underbehandlade och får i lägre grad en behandling med läkemedel med bevisad nytta. Kvinnor får inte lika mycket blodfettsänkande läkemedel utskrivet och det tog lång tid innan medvetenheten fanns att kvinnors hjärtinfarkter ofta yttrar sig helt annorlunda än mäns. I en rapport från SKR angående (O)jämställd hälsa återfinns kan vi läsa om följande skillnader:
• Kvinnor får vänta längre på operation av grå starr och ser sämre än män när de väl opereras.
• Män får oftare nyare och dyrare mediciner utskrivna.
• Män får dyrare rullstolar utskrivna både när det gäller eldrivna och manuella.
• Kvinnor får vid kontakt med vården oftare råd om egenvård och uppmanas att vänta och se. Män rekommenderas snabbare läkarkontakt.
De allra flesta kvinnor som misshandlas blir misshandlade av en närstående eller en bekant, ofta i hemmet. Att mäns våld mot kvinnor blivit ett politiskt slagträ för konservativa partier är inte heller något som undgått någon. De som vill förebygga våldet hävdar att fler kameror på stan, fler trygghetspoliser och utvisningsbeslut för alla invandrare är lösningen. Hur ska någon av dessa åtgärder hjälpa kvinnor i hemmet?
2017 slog Arbetsmiljöverket fast att i kvinnodominerade arbetsmiljöer var det förebyggande arbetsmiljöarbetet sämre. Det är en orsak till att många kvinnor blir sjuka av sitt arbete. 2014 gjordes en annan undersökning där det framkom att i hemtjänsten hade 7 av 10 chefer fler än 30 medarbetare. I teknisk förvaltning var det 1 av 10 chefer som hade det så. Inom hemtjänsten upplevde varannan anställd sömnproblem, hjärtklappning och nedstämdhet medan det motsvarande inom teknisk förvaltning var färre än var tredje som upplevde dessa problem. Det är hög tid att kommuner och regioner tar på jämställdhetsglasögon när man tittar på styrning, ledning och organisering.
Kvinnors ohälsa beror inte på några biologiska skillnader mellan könen. När kvinnor och män har samma arbetsuppgifter ser också besvären likadana ut. Skillnaderna beror på attityder i ledning, arbetsmiljö och resurser.
Vi ser nu effekterna av upphandlingar av äldreomsorgen i till exempel Hemse. Färre personal ska göra samma eller mer arbete på samma tid, och som de eldsjälar personalen är så gör dem det för att skydda sina boende, men till vilket pris för deras egen hälsa?