Krönika
Det var en gång för länge sen då människor tillhopa gick för att bilda stater. Man insåg att gemensamhetsarbete var nog så viktigt för en överlevnad. Så bildades en gång bondekooperationen. Men det var sen. Först kom den ena staten till efter den andra och i regel med ett kungadöme. Kung måste man ha. Man hade lärt att gudar var väsentliga för att underkuva folk. I staten systematiserade man grupper. Rika överst och fattiga underst. Män i topp och kvinnor i botten. Vit hud var guld värt och färgad kunde duga till tyger men i övrigt trampas på som vilken äkta matta som helst.
Underkuvade folk, fattiga och nedslitna människor gjorde uppror, ja rent av revolution och inrättade, när diktatorer fallit, så kallade unga demokratier. Vi skulle välja ledare och samarbeta efter val oavsett valnederlag. Det var demokratins grundprincip trodde jag som flicka. Man arbetade tillammans oavsett valresultat. For folkets bästa. Inte för partiets bästa och nästa valmöjlighet till makt. Men så blev det. Makten blev viktigare än undersåtarna oavsett hur man kränger sina nutida beslut eller svar. Sammanhållning begär man av oss undersåtar i pandemitider. Att inte resa, shoppa, sporta eller idka kultur. Allt för penningen. Men sammanhållning kring äldrevård eller barns skolor finns inte. Människors behov i framtiden aktar man sig för att beröra. Vad barn faktiskt kommer att behöva efter skola i kommande svåra tider. För tiderna kommer att bli svårare och blundar vi för detta så drabbar det kommande generationer.
Bullerbyn är inte framtiden, oavsett vad var och en fram till nu har varit med om att skapa på landsbygden. Levande landsbygd är gårdar som lagts ner. Större har varit ledordet. Industrin har tagit över mjölk och köttproduktion. Man har utan tvekan lagt ner bondekooperationens butiker ute i bygderna liksom affärer. Åker självklart till stan för att handla. Ju större gårdarna blir desto mindre skolor skall däremot finnas kvar. Då gäller bara mitt och mitt parti och min möjlighet till ytterligare en period i riksdagen.
Socialnämndens ordförande, som uppenbarligen inte kan lyssna till personal, PRO eller insändare, blir lika patetisk som Trump kommit att bli när han inte kan släppa makten eller Öström (M) 5.5 miljoner. Partierna begär tjänstemannautredningar, springer sedan ifrån resultaten och avsäger sig på sitt sätt det politiska ansvaret. I stället för att ta demografi, ekonomi och internetutveckling i beaktande.
Demokratitanken att medborgare skall ges en möjlighet att vara med och tycka hur landet skall styras har upphört. Nu slåss grupp mot grupp i hela världen. Grupptrycket har blivit starkt. Känslor går före fakta. Våld utvecklas och gemenskaper slås sönder. Inget är farligare än när känslor får styra politiken. Då har verkligheten upphört och hatet fått fäste. Glöm aldrig Hitler och Nazityskland.