Krönika
Jag såg filmen Dag Hammarskjöld i förra veckan och den gav mig ny kunskap om honom som människa, men särskilt Kongokrisen. Han valde den tuffa vägen före diplomatin vilket inte var så bra. Det är svårt att se på när människor mördas i väntan på att parterna vill komma till förhandlingsbordet. Han ville göra FN starkare för att kunna lösa svåra konflikter, en realitet som FN ofta står inför när de har att göra med mäktiga länder som blockerar lösningar. Mäktiga politiska och ekonomiska intressen står alltid i vägen för det humanitära och demokratiska lösningar.
Hans svårighet med sömnen och nattliga funderingar och skriverier fick mig att tänka tillbaka på mitt politiska liv i ansvarsställning. Jag kunde känna igen mig i hans nattliga våndor om olika frågor. Nu vill jag inte jämföra mig med Dag Hammarskjöld och de utmaningar han stod inför. Däremot fungerade jag på samma sätt och hade mina nätter med sömnsvårigheter när olika frågor krävde sina lösningar och inte ville vänta till nästa morgon.
Jag kände ibland att jag också skulle vilja gå hårdare fram men det bromsades oftast av att man inte ville utmana sina egna partikamrater eller ge politiska motståndare chansen att kritisera en för att vara odemokratisk. Öppna och demokratiska beslut är mycket viktigt men ibland får man gå före och informera efteråt. Då gäller det att ha goda skäl.
Underhållet av Visby ringmur är åter på tapeten och visst kan frågan om vem som skall betala diskuteras men även vem som skall äga ringmuren. Har alltid tyckt att staten bör ta ansvar för ägarskapet. Om regionen skulle få för sig att ta ansvar för underhållet krävs ett långsiktigt indexuppräknat avtal. Annars kommer staten att urholka den penningpåsen i likhet med vad de gör med olika statsbidrag. Så min rekommendation är att avstå från underhållsansvaret.
Vad som kommer att hända under 2024 står skrivet i stjärnorna. För egen del så kommer stor del av våren att präglas av valaktiviteter inför det stundande valet till Europaparlamentet. Min partikrets har en av kandidaterna på andra plats och vi kommer att kampanja för honom. Valet är viktigt därför att olika högerreaktionära partier ser ut att vinna mark och det kan innebära en radikal och negativ förändring av Europasamarbetet. Det finns många partier på högerkanten som även vill lämna EU och får de dessutom makt i sina respektive länder så riskerar vi att få ett helt annat EU. Vad händer om Tyskland och Frankrike som är fundamentet i EU, får högerreaktionära ledare?
God fortsättning!
Björn Jansson (S)
Fd regionråd