Krönika
Det är en intressant debatt mellan Eva Bofride på grannsidan, Gotlänningen, och Erik Fransson här på Gotlands Folkblad, om regeringars ansvar. Båda har sina poänger, men det finns också skillnader.
Nuvarande regering har majoritet för sina budgetar, det hade inte den förra S-regeringen, som periodvis fick styra med en borgerlig budget. Det försvårar förstås att föra en egen politik mot att man gör upp innan, som i avsomnade Alliansen eller genom att böja sig för ett parti utanför regeringen.
Det stora problemet för S under de senaste 20–30 åren, är dels att man har uppfattat sig självt som ett samhällsbärande parti med ansvar för landets bästa. Dels därför har tagit på sig den otacksamma uppgiften att styra Sverige när inga majoriteter har kunnat bildas. En god tanke i grunden men på sikt förödande, då en sådan regering får stå ut med spott och spe. Oavsett om det är förtjänt eller inte. Otack är världens lön. Den politiska själen suddas ut när man måste tillgodose andra partier både till höger och vänster, ofta samtidigt.
Därför är det befriande att S nu stort går ut med egna frågor som man vill satsa på. Privatiseringsvågen, som S delvis har anammat i kompromissernas anda, ska nu stoppas. Det har vi gräsrötter väntat länge på. Jag hoppas verkligen att S nu inte tar regeringsansvaret till vilket pris som helst vid nästa regeringskris. För den kommer, vi ser redan nu sprickor i nuvarande regeringsunderlag där SD kastade första stenen.
Inte minst vid nästa val kan vi få se stora förändringar. Något eller några partier faller ur Riksdagen och andra tappar eller förlorar väljare. Där kommer antagligen C att vara det parti som måste ta ställning. Är det fortfarande ett folkrörelseparti som står bakom den lilla människan eller ett borgerligt parti som sympatiserar med profithungriga moderater?
Lokalt kan jag bara beklaga att regionen viker sig. DCA-avtalet med USA sätter man sig inte mot. Det är beklagligt, inte bara för att USA får rätten att placera ut kärnvapen på Gotland (Norge fick efter en lång debatt till ett avtal om att inga kärnvapen fick placeras på norsk mark). Utan att amerikansk lag ska gälla på och vid baserna. Synen på exempelvis prostitution och vapen ser annorlunda ut i USA. Vill vi verkligen ha det så här? Ska amerikansk militär få stå över svenska lagar?
Till sist håller jag med Barbro Engman, som föreslår att försvaret ska få ansvar över skola, vård och omsorg. Då finns det nog plötsligt pengar till det.