Debatt
Den 14 juni 1918 avskaffades 1871 års Fattigvårdsförordning. Samma år förbjöds också barnauktioner.
Båda förordningarna gick ut på att föräldralösa barn, krymplingar, åldringar och andra som ansågs ligga samhället till last, auktionerades ut till lägstbjudande. Bland de som auktionerats ut som barn var förre finansminister Thorsson (S).
Ofta for de som sålts illa på gårdar som billig arbetskraft. Ibland svältföddes äldre och utslitna människor så bonden fick lite vinst på affären. Av naturliga skäl avskaffades detta horribla system när demokratin i Sverige förbättrades.
Idag ser vi en ”finare” variant av detta system. Men nu gäller det vård av gamla. Det företag som bjuder lägst får också kontraktet att sköta om våra åldringar som inte längre kan klara sig själva. Människor vars föräldrar kanske en gång i tiden blev bortauktionerade.
De gamla ska få bra vård och omsorg, säger man, och oftast är det så. Men vi ser avarterna även här på Gotland med lägre bemanning i Hemse och brister hos Attendo i Visby. I grunden är det inte Attendos eller andra vårdbolags fel. Det är systemet som är felaktigt för det finns brister även på kommunala boenden. Istället för att låta lägstbjudande vinna avtalet, vilket lockar till att dra ner på servicen, så borde kommunerna sätta upp en diger kravlista som blir avgörande för om företaget ska få kontrakt eller inte. Inte den som bjuder lägst. För dagens ”fattigvårdsförordning”är inte bra.
Jag ser många bra tecken från regeringen som äntligen kan få föra fram S-politik. Vinster i välfärden är det också en majoritet av svenskar som är emot. Mindre pengar till friskolor är en annan. Kommunerna måste ta höjd för om det kommer nya barn till kommunen eller om en friskola läggs ner. Nu kan det bli lite rättvisare och den friskola som suktar efter maximal vinst får se sig om efter nya branscher.
Nyamko Sabuni (L) försökte sig på en snyftare i SVT den 10 januari, att nu skulle de små privata byskolorna få läggas ner. När så gott som alla friskolor ligger i städer eller större tätorter. Tvärtom har ett antal kommunala byskolor tvingats stänga då barnen (föräldrarna) sökt sig mot städernas friskolor.