Krönika
När jag skriver den här krönikan är alltför mycket oklart för att jag ska kunna uttala mig bergsäkert om vare sig det ena eller det andra. Det vi vet är att Stefan Löfven begärt entledigande hos talmannen och att det nu vankas nybakat hos talmannen och sonderingar för ny regeringsbildning. Extra val är inte avblåst, men alternativet har hamnat något längre fram i tiden.
Jag beklagar verkligen den situation vårt land hamnat i. Vi befinner oss alltjämt i en pandemi, då en nation är beroende av en ansvarstagande, handlingskraftig regering. I det läget valde en högst tillfällig allians av partier - med helt olika bevekelsegrunder - att fälla regeringen, utan att kunna presentera ett eget regeringsalternativ.
Somliga hävdar att man faktiskt inte måste ha ett alternativ, huvudsaken är att man kan göra gemensam sak mot det man inte gillar. Så kan man ju resonera, i ett socialt sammanhang eller någon annanstans, där inte styret av ett land står på spel.
Jag hoppas givetvis att det ska vara möjligt för en Löfven III-regering att tillträda, men dit är det än så länge en bit kvar. Det kan bli så att vi i närtid har den mest högerkonservativa regering Sverige skådat, och att den getts möjlighet att tillträda i och med den process som Vänsterpartiet initierade, på basen av ett utredningsförslag, som inte var regeringens, och som inte fanns på riksdagens bord för beslut.
Det är också värt att notera att V frångick sin princip om att aldrig rösta på ett sverigedemokratiskt förslag, enbart för att fälla regeringen. När V sedan får frågan om vem man helst vill se som statsminister, är svaret likväl Löfven. Obegripligheten i den strategin är snudd på monumental.
Jag representerar ett parti som alltjämt heter samma sak som när vi grundades. Vi står för vår historia och vi vet varifrån vi kommer. Målet i vår strävan är och förblir jämlikhet och med jämlikheten som mål tar vi oss an samhällsutmaningarna. Skulle det likväl bli extra val kommer vi att genomföra en valrörelse med de metoder som står till buds givet att vi fortfarande sliter med en pandemi, men vi är redo att möta väljarna och tala om vilket samhälle vi vill bygga.
Jag avundas inte den vånda Stefan Löfven har levt med sedan han i måndags i förra veckan fälldes i kammaren. Jag tror att det beslut han fattat är det rätta sett till förutsättningarna. Jag betvivlar att väljarna vill gå till valurnorna ett drygt år före ordinarie val. Jag hoppas att den närmaste tiden kommer att präglas av klokskap och samarbetsvilja, och omsorg om Sverige.
Det här kan fortfarande sluta väl. Låt oss hoppas på det, tills vi vet bättre.