När en ökning blir en minskning

Hur kan utsläppen av växthusgaser minska när de faktiskt ökar? Den frågan ställer sig krönikören.

Hur kan utsläppen av växthusgaser minska när de faktiskt ökar? Den frågan ställer sig krönikören.

Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Politik2024-10-30 03:55
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

Regeringen överträffar sig själva ibland. Speciellt när det gäller miljömålen. Jag kan tycka lite synd om miljöminister Pourmokhtari som knuffas fram för att försöka övertyga svenska folket om att ett ökat utsläpp av växthusgaserna egentligen är en sänkning, men på några års håll. Tror hon verkligen på det själv? Envisheten att gynna fossilindustrin genom att sänka reduktionsplikten har förstås ökat utsläppen. 

Självklart är oron för att familjer ska klara ekonomin stor om bränslepriset stiger. Men om man på kort sikt verkligen ville gynna bilismen så kunde man ge kraftiga subventioner till biodrivmedel som blandas i fossila bränslen samtidigt som man ökar reduktionsplikten. Jo det kostar men kanske kan man pausa jobbskatteavdrag eller ROT istället. Då skulle det verkligen gynna familjer med låg inkomst.

Samtidigt varnar experterna för att det kanske redan är för sent att hindra stegringen av koldioxid (SVT 28/10). Innan industrialiseringen på 1700-talet var det 280 ppm koldioxid i luften. I dag har det ökat till 420 ppm, allt beroende på människans utsläpp 

Det är den högsta siffran på 3 miljoner år och då var havsnivån 10–20 m högre än i dag och det var 2–3 grader varmare. Plus att det går oerhört mycket snabbare nu, än då.

Hälften av koldioxiden som släppts ut hittills har tagits upp av skogar och sjöar. Med fler skogsbränder finns en risk att skog och sjö är mättad. Då kan vi redan vara illa ute när det hela blir självgående och åtgärder vi gör i dag inte kommer att märkas på decennier. 

Men regeringen håller fast vid sin politik. De borde fråga sig vilket är viktigast, billig diesel eller luft att andas?

Och så ishallsfrågan. Få är emot att det byggs is- och simhallar eller andra anläggningar som gynnar ungdomars idrotter. Men när vi får alarmerande rapporter om att äldrevården går på knäna och regionens ekonomi är sämre än någonsin, måste man prioritera. Och då ryms tyvärr inte en ishall, hur lovvärd den än är. 

Sedan borde man ha tänkt till lite tidigare när man beslutade att lägga kryssningskajen där den ligger. Kanske borde den ha legat någon annanstans? En dyr gångbro är definitivt inte vad gotländsk sjukvård är i behov av.

Gotlands Folkblad

Krönikan är publicerad på oberoende socialdemokratiska Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.