Debatt
Före sommaren röstade riksdagens ledamöter om en mer rättvis fördelning av skolpengen mellan kommunala och fristående skolor, utifrån det ansvar de faktiskt har.
Som det ser ut i dag är nämligen fördelningen varken likvärdig eller rättvis. Fristående skolor kompenseras för kostnader de inte har, medan kommunala skolor missgynnas. Detta leder till ökad segregation och även till att skattemedel som vi alla betalar till skolorna läcker ut till privata vinster.
Därför la Socialdemokraterna förslag om att ändra fördelningen, för att bidra till ökad likvärdighet och att de kommunala skolorna kompenseras för sitt större ansvar.
I dagsläget får friskolor samma grundbelopp som kommunala skolor, trots att det bara är den kommunala skolan som har en lagstadgad skyldighet att garantera plats för alla elever. Detta innebär att kommunerna måste ha beredskap och kapacitet för att ta emot alla elever som behöver plats, exempelvis när barn flyttar till kommunen eller om en friskola lägger ner. Friskolor kan däremot välja att bara ta emot så många elever så att de fyller klassrummen.
Den svenska skolan har blivit en marknad, som ökar segregationen och ojämlikheten. Socialdemokraterna värnar rätten att välja skola, för alla barn och på lika villkor, men vi ska sätta stopp för vinstjakten. Sverige är det enda land i världen som tillåter obegränsade vinstuttag i den offentligt finansierade skolan, men vi är knappast det enda landet i världen som har valfrihet.
Trots att förslaget var väl utrett och hade brett stöd bland lärarorganisationerna så röstades det ner av M, SD, KD, L och C, vilket innebär att skolpengen fortsätter att bidra till bristande likvärdighet, segregation och läckande skattemedel.
Bland annat hänvisades till att invänta en rapport från riksrevisionen. Den kom strax efteråt och fastslog att skolpengssystemet är orättvist och slår mot eleverna i de kommunala skolorna, och gav därmed också stöd till Socialdemokraternas förslag. Även konkurrensverket menar att det är rimligt att skillnader i ansvar också bör avspegla sig i hur ersättningen beräknas.
Under barn- och utbildningsnämndens sista sammanträde innan sommaren fick vi hantera det här i praktiken.
Antalet elever i de fristående skolorna har i år ökat här på Gotland. Det innebär ett obudgeterat minusresultat på nästan 9 miljoner, vilket utgör i stort sett hela nämndens förväntade underskott på drygt 10 miljoner. Detta riskerar alltså elever och personal i de kommunala skolorna att få betala för.
Som en följd av detta presenterades ett åtgärdsförslag som innebar besparingar i form av 11 lärartjänster, 1 specialpedagogtjänst, 5,5 fritidspedagogtjänster, 1 socialpedagogtjänst, 7 resurspersonaltjänster, 1,5 tjänst i särskolan och 1 miljon för vikarier. Endast en halv miljon var möjligt att spara på administration eller övrigt. Allt detta i de kommunala skolorna.
Åtgärdsförslaget visar med smärtsam tydlighet att möjligheterna att dra ner på kostnader är ytterst begränsade utan att skära ner på resurser, vilket dessutom skulle slå hårt mot de elever som är i behov av stöd.
Vi socialdemokrater kunde omöjligt acceptera detta. Istället yrkade vi att nämnden skulle få ersättning för underskottet till de fristående skolorna.
Det röstade dock alliansen tillsammans med SD ner.
I höst går Socialdemokraterna till val på att återta den demokratiska kontrollen över skolan. Vinstjakten i vår gemensamt finansierade välfärd måste få ett slut!
Oscar Lindster (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden och kandidat till både regionfullmäktige och riksdag