Krönika
”Är Gotland en del av Sverige?”, det var rubriken på ett seminarium om Gotlandstrafiken under Almedalsveckan i somras. En provokativ rubrik men inte utan relevans. Vi har länge sett ett starkt behov av ökat statligt engagemang för att inte Gotland bildligt ska flyta i väg längre från fastlandet.
För att få ett samhälle som hänger samman är det helt nödvändigt med utjämning över landet och att staten säkerställer att såväl dess medborgare som dess kommuner och regioner har likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Så är inte fallet i dag.
Faktum är att staten dragit sig tillbaka under många år och att fördelningen mellan det kommunala ansvaret och det statliga förändrats kraftfullt. Vid år 2000 stod staten för varannan krona till välfärden. I dag finansierar staten bara var tredje.
Det resulterar i att de med sämst ekonomiska förutsättningar får betala för välfärden samtidigt som klyftorna mellan rik och fattig ökar långt mer i Sverige än i jämförbara länder.
Men det syns också i skuldsättningen när man jämför statlig och kommunal sektor. Statsskulden har i det närmaste legat helt stilla i 15 års tid. Trots enorma behov av investeringar i vägar, hamnar, järnvägar, flygplatser och annat. Den kommunala skuldsättningen har under samma tidsperiod fördubblats.
Kommuner och regioner står inför stora investeringar framåt. Inte minst kopplat till vatten och avlopp, äldreomsorg, klimatanpassning och sjukvård. När VA-systemet i Sverige byggdes ut var staten djupt involverad och stod för hälften av investeringskostnaderna, i vissa fall för hela. År för år har staten skjutit över investeringsansvaret på landets kommuner och därigenom låtit de med sämst ekonomiska förutsättningar betala också för detta.
När vi nu står inför stora investeringsbehov framöver krävs ett ökat statligt engagemang. VA-kollektivet kommer inte klara att bära kostnaderna för de reinvesteringar som krävs i VA-nätet. Skattebetalarna på Gotland kan inte ensamt bära kostnaderna för ändamålsenliga lokaler för sjukvården. Vägar, hamnar, järnvägar och flygplatser är i akut behov av upprustning för att ge rätt förutsättningar för tillväxt och goda kommunikationer i hela Sverige.
Staten tjänar storkovan på att kommuner investerar i infrastruktur, bostäder och annat för att främja näringslivsetableringar. Moms, bolagsskatt, arbetsgivaravgifter och annat landar hos staten och inte per automatik hos kommunen som fått se till att etableringarna blir av. Antingen behöver staten kliva fram och ta ett större ansvar, eller så behöver de kommunala skattebaserna förändras för att stimulera för tillväxt i hela landet.
Filip Reinhag (S), regionråd