Krönika
Från borgerliga debattörer talas det om resursslöseri i offentlig sektor och i välfärden. Att välfärden måste ha samma krav på produktivitet och effektivitet som privat sektor och industri. Det är en lovvärd men naiv tanke som inte tar hänsyn till själva produktionens natur.
Hur effektiviserar man omsorgen om ett förskolebarn? Vi är många som lämnat över det käraste vi har i famnen på en förskolelärare på morgonen när vi går till jobbet. Lämnat över ett gråtande barn som inte alls vill gå till förskolan utan hellre vara hemma med sina föräldrar. Hur effektiviserar man trösten som förskoleläraren ger våra barn i de där ögonblicken?
I industrin har man tack vare maskiner, automatisering och stordrift nått häpnadsväckande effektivitet men att tro att det går att tillämpa på förskolan är bara dumt. Hur tröstar man ett barn mer effektivt?
När jag jobbade i omsorgen bestod en inte oansenlig mängd av min arbetstid till att sitta vid sängkanter och lyssna på de äldres livshistorier. Att hålla någons hand och förhoppningsvis skänka tröst och lugn vid en annalkande och smärtsamt påtaglig framväxt av demens.
I industrin har man tack vare datorisering, standardisering och digitalisering ökat sin produktivitet men att tro att det går att tillämpa på äldreomsorgen är bara dumt. Hur håller man någons hand mer effektivt?
I sjukvården kan vi tack vare enorma framsteg inom forskning göra saker som för bara något decennium sedan var helt otänkbart. Saker som var en nästan säker dödsdom kan i dag bota och behandla. Det är dock inte sällan både långa och svåra behandlingar med varaktiga behov av fortsatta insatser från vården. Den reella kostnaden för varje patient ökar i takt med att sjukvårdens möjlighet att bota och behandla ökar.
Skolan, vården och omsorgen är beroende av att privat sektor klarar sin effektivisering. Att produktionsökningarna och skatteuttaget ökar i samma takt som kostnadsökningarna inom välfärden. Därför är det oroande att produktiviteten i Sverige hållit sig på låga nivåer under lång tid. Vi ska ha höga ambitioner för svensk produktion och därför krävs satsning på utbildning, forskning och innovation och att vi ökar arbetskraftens möjlighet att ta och skapa jobb i högproduktiva sektorer. Endast så kan vi trygga att vi har råd med välfärden.
Ett uppenbart resursslöseri som borgerliga debattörer sällan pratar om är vinsterna i välfärden. För medan det är uppenbart att skolan, vården och omsorgen behöver mer resurser tillåter vi alltjämt att miljardbelopp varje år skeppas iväg till vinster i utländska riskkapitalbolag. Där finns det effektiviseringar att göra.
Filip Reinhag (S), oppositionsråd