Varför ställer sig Fransson bakom Moderaternas förslag?

Riksdagens plenisal där nya lagar röstas fram. Exempelvis en framtida lag som förbjuder de som byter parti att behålla uppdrag i nämnder och styrelser i kommun eller region.

Riksdagens plenisal där nya lagar röstas fram. Exempelvis en framtida lag som förbjuder de som byter parti att behålla uppdrag i nämnder och styrelser i kommun eller region.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politiska debatter2024-04-19 08:50
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

Erik Fransson funderar sin ledare den 18 april 2024 kring Moderaternas förslag att lagstifta om hur kommunala nämnder ska ”säkras” mot politiska vildar. Han är beredd att ställa sig bakom Moderaternas tankar kring en lagändring. Jag kan inte låta bli att undra varför. Det är ju bara att komplicera saken. 

Som Fransson skriver kan det politiska arbetet försvåras av att politiska vildar driver helt egna frågor, men ärligt talat uppstår problemet även om någon bara tappar lusten att gå på möten eller blir långvarigt sjuk och inte avsäger sig sitt uppdrag. Det enda sätt på vilket man så att säga ”ofrivilligt” kan bli av med sitt uppdrag är faktiskt att dö ifrån det. 

Moderaternas på Gotland och Franssons resonemang kring hur ”det borde vara” (att situationen ska regleras i lag) riskerar att leda till en överbyråkratisering. Detta hade jag för mig att moderater annars är emot, men det verkar ha ändrats, i alla fall på Gotland, på senare år.

Det är därför Liberalerna på Gotland nu motionerat om ett mer pragmatiskt sätt att låta partierna säkra sina nämnd- och styrelsemandat, nämligen genom att skilja mandatperioden i fullmäktige från den i nämnderna. Flera andra kommuner har reglerat frågan genom att bestämma att mandatperioden för nämnd- och styrelseuppdrag skall vara ett år. 

Ordningen innebär rent praktiskt att partierna varje år får frågan om de vill eller behöver förändra något i sin bemanning av nämnder och styrelser. Behövs det inte kan ledamöterna väljas om, annars föreslår partierna nya namn för sina nämndplatser. En vilde eller person som inte deltar i arbetet kommer då att bytas ut. 

Vi Liberaler menar att detta är ett sätt för varje parti att ta ett aktivt ansvar för sitt politiska arbete. Men, givetvis skulle det också kunna användas (av mindre demokratiskt lagda partier?) för att peta personer som man vill bli av med av olika skäl. Det normala torde dock vara omval av samma personer genom hela den fyraåriga mandatperioden. Annars bör frågor ställas. 

Genom liberalernas motion om tidsmässigt kortare nämnd- och styrelsemandat presenteras en pragmatisk och väl beprövad lösning som skulle kunna finnas på plats redan till nästa val. Vi välkomnar givetvis fler partier att ansluta sig till förslaget. 

Anna Hrdlicka (L) 

Gruppledare regionfullmäktige

Svardirekt

Ett intressant förslag från Liberalerna, men jag har svårt att se hur ett nytt valförfarande varje år skulle bli mindre byråkratiskt än att de ledamöter som väljer att byta parti under pågående mandatperiod, vilket inte är många, också genom lagen tvingas att lämna sina uppdrag i nämnder och styrelser. 

Jag anser det bättre att vi reglerar att uppdrag som man fått av sitt parti och beslutats i riksdag eller fullmäktige, inte av väljarna, så att de har liknande regler. Exempelvis uppdrag i riksdagens utskott jämfört med uppdrag i nämnder och styrelser i kommun eller region. Det vill säga att uppdraget följer partiet som fått väljarnas mandat, och inte är personligt.

Erik Fransson

Gotlands Folkblad

Debattartikeln är publicerad på oberoende socialdemokratiska Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.