Krönika
Säg EU högt och de flesta ryggar tillbaka. Inte nödvändigtvis för att motståndarna är så många längre. Utan mer för att det är en obegriplig koloss som pågår där borta i Bryssel.
Samtidigt kämpar 21 svenska parlamentariker, nåja det är 20 av dem som seriöst jobbar på i alla fall, i en djungel av utskott, omröstningar och förhandlingar. Ständiga klimatvidriga och dyra resor mellan Bryssel och Strasbourg komplicerar arbetet ytterligare.
Figurerar de i media är det oftast vid skandaler som med Fredrick Federley eller nyligen Sara Skyttedal. Då blir det gärna rubriker om toppolitiker i blåsväder. I övrigt är det väldigt få svenskar som skulle kunna peka ut en folkvald EU-parlamentariker. De är tyvärr bortglömda både på hemmaplan och i debatten.
Men till vardags kan en enskild EU-parlamentariker driva på förändringar som påverkar alla medborgare i Europa. Enormt mycket större insatser än vad ett stackars statsråd i en svensk regering någonsin kan göra.
Undersökningar visar att mer än hälften av alla beslut som fattas i kommun- och regionfullmäktige i Sverige har sitt ursprung i EU-lagstiftning. Det är ett faktum man inte bara kan lägga åt sidan. Därför är valet till EU-parlamentet nästa år så relevant. Vart femte år väljer svenska folket vilka de vill skicka till världens största parlament. Valdeltagandet blev enligt SCB senaste gången 2019 55 procent. En ökning för tredje valet i följd. Men ändå väldigt låga siffror jämfört med riksdagsvalen.
Orsakerna till att det ser så här illa ut är flera. Folk upplever att EU-politiken inte berör dem. Och när den väl är aktuell är det ofta med en negativ vinkel; ”nu ska EU in och bestämma om detaljer i Sverige igen”. Bryssel upplevs långt bort och med 705 parlamentariker, vad kan ens några svenskar spela för roll?
Det finns också en spridd uppfattning om att partier skickar ner de politiker de vill bli av med till Bryssel. Det kan säkert ha stämt i början. Då fanns det till och med rena EU-motståndare bland parlamentarikerna. Men så är det inte längre. Det är hård konkurrens i alla partier om att få komma på valbar plats på valsedeln. Med drygt ett år till valdagen är snacket redan igång. I höst och vinter vet väljarna mer om vilka som vill och med vilken politik i bagaget.
2024 är dessutom ett år då det är halvtid till nästa riksdagsval. Valresultatet blir därför en rejäl temperaturmätning. Kommer L, KD, MP och C klara sig över strecket? EU-valet är ett viktigt val på alla sätt och det är dags att vi börjar fatta det på riktigt.