Krönika
Vad firar vi i dessa osäkra tider, när det inte är Herodes som har ihjäl gossebarn i Betlehem, men väl Putin, Netanyahu i nutid. Om inte barn dör i krig, dör många barn i världen av hunger medan vi betraktar matpriser och andra kastar mat. Vi borde ropa ”Ja till livet”, men uttrycket är så nedsolkat av amerikanska abortmotståndare, liksom begreppet EU blivit som ursprungligt fredsprojekt.
Vi skall blicka framåt, sägs det varje dag i media medan mitt liv inte går bakåt, men utför. Hjärntrådar försvagas och ord måste fiskas upp ur gömmor liksom en tunn plånbok för mången.
Nöta är ett uttryck vi borde ta fasta på. Det pågår inte bara en utnötning med kriget i Ukraina. Överallt har forna tiders patriarker återvänt och maktfullkomliga satt sig på bakhasorna. Ett återtåg till forna tiders maktmissbruk har inte bara inletts, det har pågått länge.
Det är mycket som skaver.
Kärnvapen på svensk jord eller inte? Det skall ännu röstas i riksdagen, hör jag gång på gång! Vad som inte tas upp i riksdagen är en annan mänsklig rättighet. Dödshjälp. Det har aldrig någonsin gjorts en utredning om värdig död i ett land som älskar utredningar. Varför händer inget i Sverige, när Italien, Spanien och Tyskland, katolska länder, inför lagstiftning om dödshjälp och Danmark och Island tillsatt politiska utredningar. Finland lagt ett medborgarförslag till sin riksdag.
En julgåva skulle vara att en dag få lämna livet på egen hand under ordnade former. Inte med palliativ terminal sedering, när läkare på sjukhus fråntar en patient näring. Utan att vidtala anhöriga kan det knappast kallas naturlig död. Det skaver också som så mycket annat.
Enligt Europakommissionen som Sverige skrivit in i sin regeringsform 1995 har man rätt till respekt till sitt privatliv. Jag vill leva livet på mina villkor. Europadomstolen har slagit fast: hur en person väljer att passera de avslutande ögonblicken i sitt liv, utgör en del av handlingen att leva och rätt att detta val också respekteras.
Det intressanta är att självmord eller medhjälp till självmord i Sverige inte är brottsligt, men leverans av narkotika till sjukbädden, olovlig överlåtelse, blir narkotikabrott även om det sker på egen begäran utanför landstingens palliativa vård. Kostar läkarlegitimation, dagsböter, ja till och med medel till brottsofferfonden fastän den avlidne personen på egen begäran har gått ur livet.
I dag kämpar en ensam kvinna med svårartad muskelsjukdom för rätten till sin död. Socialstyrelsen sa nej. Staffan Bergström, läkare, försöker få politiker att ta i frågan, men framförallt att riksdagsledamöter tar del av hur människor i länder, där dödshjälp är tillåtet, använder sig av möjligheten. Om det blir som i Oregon en trygghet att veta att man kan handskas med sin bortgång är siffran 0,6 procent eller som i Holland 2,6 procent assisterade dödsfall. I stället upprepar SHSN ansvarsnämnden begreppet ”sluttande plan” som om alla skulle välja döden. Det gör man ju, men med helt andra redskap. Det kan knappast kallas ordnade former. Eller mänsklig rättighet.
En God Helg önskar