Krönika
I den becksvarta skuggan av kriget i Ukraina ska vi om några månader i god demokratisk ordning bestämma vilka som ska styra riket framöver.
Undersökningar om vilka frågor väljarna anser är de viktigaste duggar tätt. Det rör sig vanligtvis om tre frågor som över tid växlar plats, nämligen sjukvård, lag och ordning samt skolan.
Men det finns många viktiga frågor som aldrig får någon topplacering. Dit hör bostadsbristen trots att den berör många och håller i sig år efter år.
Den liksom många andra frågor lever i politikens undervegetation där det är oklart vilken politisk instans som är ansvarig. Resultatet blir att man uppfattar att bostadsbristen inte är en politisk fråga utan att det är upp till var och en att trassla sig fram på bostadsmarknaden.
Det är inte lätt i andra frågor heller att klura ut om det är regeringen, riksdagen eller regionerna som är ansvariga för ens hjärtefrågor.
Men man måste anstränga sig för ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket” som det står i regeringsformen.
Det är ju en skrivning att vara rädd om i en tid när demokratierna i världen vacklar, men då krävs det också av oss att vi vet vad vi gör när vi röstar.
Det sorgliga är att allt pekar på att de flesta inte har en susning om vem som beslutar om vad och då blir röstandet inte särskilt pricksäkert. Man riskerar att belöna eller bestraffa fel parti helt enkelt.
Gotlänningar har det lite enklare än resten av Sverige som, förutom riksdagsval och kommunalval, också måste tampas med ett regionval. Region Gotland är nämligen ingen region utan en kommun som kallar sig region.
Men man kan inte skylla okunskapen enbart på väljarna. Det pågår mycket i politiken som ökar oklarheten och spär på förvirringen.
Det är exempelvis regionerna som ansvarar för kollektivtrafiken.
Men så föreslår V, M och KD att riksdagen ska besluta att minst 2,5 miljarder ska gå till att sänka biljettpriser, förhindra ökning av biljettpriser, öka turtäthet och tillgänglighet.
Och hux flux så fick väljarna lite fler oklarheter att fundera på.
Är man ilsken över hur sjukvården fungerar är det regionpolitikerna man ska vara upprörd över. Men så har riksdagen tagit för vana att ge alla möjliga stödpaket och riktade statsbidrag till regionerna för att stärka sjukvården och då är det inte lika enkelt längre.
Unga människor är riktigt illa ute. De får huvuddelen av sin politiska information från sociala medier som de dessutom inte litar på.
Det här var väl ingen rolig läsning? Nä precis, men det bästa med det är att det finns rikliga möjligheter fram till valdagen att förkovra sig i hur det svenska statsskicket är uppbyggt.
Glad Påsk.