Högerextrem terror ledde till massmord på Utöya

Politiska frågor2021-07-24 06:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

Högerextrem terror ledde till massmordet på Utöya för tio år sedan. Högerextremism och rasism är farligt. Hatet som uppstår i en polariserad värld där det finns vi och dom och där dom är människor med en annan hudfärg, från ett annat land eller med annan religion är farligt. 

Vi pratar inte tillräckligt om det! Hatet bara växer och alla, precis alla, borde göra mer för att mota det. Inte minst de som finns i politiska partier där ledare bygger på rädsla, hat och sätter folk mot folk genom sin retorik. 

Jag skräms av retoriken i social media där förenklade lösningar ses som svaret på komplexa frågor. Breivik mördade de han upplevde stod för nåt annat än det polariserade samhälle han själv ville se. 

Åtta dog i Oslo och 69 unga med olika drömmar om framtiden och livet och med ett gemensamt - de var Socialdemokrater. Sossehatet är stort och det har visat sig förödande och dödligt. De partiföreträdare som mördats i norden har alla varit Socialdemokrater. 

Socialdemokratins grundvärderingar om alla människors lika värde, om solidaritet och jämlikhet är provocerande för den som känner rädsla och avsky för det moderna, öppna och globala. Vi får aldrig glömma. Vi socialdemokrater, som är en del av det parti där företrädare dödas, glömmer inte. 

Klimathotet är vad vi borde prata om nu, vad politik måste handla om. Vi vet att vi måste göra mer på alla plan. EU släppte i veckan en ny klimatlag. EU:s klimatlag är historiskt viktig och det första stora steget mot en fossilfri framtid. Alla vet att det inte är tillräckligt och ändå är vi heller inte beredda att göra uppoffringar. 

Vi följer debatten om skogen. Här står EUs forskning emot svenska skogsbolag och skogsägare. Jag ägnar sommaren åt att läsa på i frågan där ord tycks stå mot ord. Att läsa på är viktigt och underskattat. 

Nu höjs röster för att regeringen ska fixa Cementas framtid och resonemangen blir förenklade. Jag vill ha och har tilltro till att det rättssystem vi byggt upp är bäst för den här typen av frågor där många viktiga värden ställs mot varandra eller kan samexistera. 

Politik (regeringen) kan inte garantera grundvattnet och vi gotlänningar kan väl aldrig gå med på att grundvattnet riskeras? Därför finns rättsprocessen. Cementa har att visa att grundvattnet inte på något vis hotas. Den möjligheten och det ansvaret har bolaget och det kommer de också få presentera. 

Sedan kan det tyckas oförutsägbart att olika delar i rättsprocessen kräver olika av underlagen. För det har jag förståelse. Samtidigt är det gängse i alla rättsprocesser och själva grunden för ett rättssäkert samhälle att olika instanser finns och gör sitt utifrån dess uppdrag. 

Meit Fohlin (S), oppositionsråd

Gotlands Folkblad

Krönikan är publicerad på Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.