Krönika
Mitt namn figurerar i en artikel i nyhetspublikationen Altinget. Jag omnämns som en av många riksdagsledamöter som sitter på ”dubbla stolar”. Jag hajade till när jag såg rubriken och förstod först inte vad som menades. När jag läste artikeln förstod jag att rubriken syftar på att jag är ledamot av såväl Sveriges riksdag som regionfullmäktige på Gotland.
I artikeln lyfter man fram ett flertal företrädare som är aktiva på såväl lokal som nationell nivå. Jag har dock svårt att se att det skulle vara ett problem att vara ledamot i båda församlingarna. Snarare har jag svårt att se hur jag på ett rimligt sätt skulle kunna företräda Gotland utan den insyn som platsen i fullmäktige ger.
Riksdagsuppdraget tar tid, mycket tid, men jag ser det inte som omöjligt att kombinera de båda. Jag hade nog haft svårt att få tiden att räcka till om jag samtidigt vore ledamot i en nämnd eller i den tidskrävande regionstyrelsen, men ett sammanträde en gång i månaden? Det går definitivt att hantera.
Vi som fått förtroende att agera på väljarnas uppdrag ska granskas, men jag har lite svårt att förstå nyhetsvärdet i det här fallet. Om jag inte har möjlighet att delta i regionfullmäktiges sammanträde, utgår inget arvode. Är jag då att betrakta som jävig? Nej. Jag är vald av gotlänningarna, på Socialdemokraternas region- respektive riksdagslista.
Det förekommer ofta att politiskt valda företrädare ingår i alla möjliga församlingar. För de flesta av oss rör det sig om lokala, regionala eller nationella parlament och det är helt i sin ordning. Däremot uppdagas med jämna mellanrum att politiska företrädare tar plats i bolagsstyrelser, ibland med saftiga fasta arvoden. Lämpligheten i det kan absolut diskuteras, liksom vikten av att anmäla jäv så snart man själv bedömer att man är för nära någon som kan gynnas av det beslut församlingen ifråga står i begrepp att fatta.
Jag har lekt med tanken att inte kandidera till regionfullmäktige, att tacka nej till fråga från valberedningen. Jag skulle ju fortfarande ha möjligheten att liksom idag möta vår S-grupp i regionstyrelsen så ofta jag har möjlighet. Jag har dock svårt att se hur den uteblivna kopplingen till öns högsta beslutande församling skulle göra mig till en bättre eller mer oförvitlig företrädare. Jag är av uppfattningen att jag blir en bättre företrädare i Sveriges riksdag när jag kan vara delaktig i den regionala debatten om Gotlands framtid. Att den typen av företrädarskap benämns som att sitta på dubbla stolar gör mig faktiskt bedrövad.
Hanna Westerén (S), riksdagsledamot