Dålig krishantering efter kompisrekrytering

Ulf Kristerssons rekrytering av barndomskamratern Henrik Landerholm kunde ha gått bättre, men något som gick ännu sämre var Kristerssons och regeringskansliets krishantering av den nationella säkerhetsrådgivarens säkerhetsbrister.

Ulf Kristerssons rekrytering av barndomskamratern Henrik Landerholm kunde ha gått bättre, men något som gick ännu sämre var Kristerssons och regeringskansliets krishantering av den nationella säkerhetsrådgivarens säkerhetsbrister.

Foto: Judit Nilsson / SvD / TT

Politiska utvecklingen2025-01-30 08:10
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

Skandalerna duggar tätt nu. När en blåst över dyker det snabbt upp en ny. Precis när Anna Kinberg Batra inte längre dominerade nyhetsflödet tog nationens säkerhetsrådgivare Henrik Landerholm över.

Det gick inget vidare för Kinberg Batra när hon anställde en kompis och lika illa gick det för Kristersson när han anställde sin kompis, Henrik Landerholm.

Kristersson satte inte ens upp en lapp i receptionen, han handplockade Landerholm utan krusiduller.

I samtliga skandaler använder ansvariga samma manus, alla frågor besvaras på samma sätt.

-Vi tar det hela på allvar, alternativt på stort allvar/mycket stort allvar och vi ska se över rutinerna. 

De hänvisar därefter till policydokument, riktlinjer och styrdokument, vilket verkar betyda att det som hänt inte borde kunnat hända eller inte har hänt.

Man hävdar i stället är ryktesspridning som bygger på anonyma källor, det vill säga anonyma vittnen. Sådana accepteras bara i domstolar, i övrigt kan man inte fästa något avseende vid vad anonyma tipsare berättar.

Alla som har någon form av makt borde samla ansvariga beslutsfattare och genomföra en ledarskapsutbildning i konsten att hantera granskningar. 

I ett antal gruppövningar kan de exempelvis låtsas vara journalister på en nyhetstidning, jobba på Uppdrag granskning eller ha många följare på sociala medier. 

Uppgiften är att enas om hur man ska hantera media vid anställningar av kompisar, när hemliga dokument är på villovägar, när reseräkningar är otydliga för att sedan redovisa resultatet på ett begripligt sätt.

Betyget A får man om man föreslår och vidtar åtgärder som gör att man slipper framtida granskningar.

Betyget F får de som inte tänker ge några intervjuer utan svarar i ett mejl att de tar det hela på allvar och ska följa frågan noga samt hävdar att det som skett strider mot deras riktlinjer.

Exempel på försök att slingra sig är när Tobias Billström glömde passet och sa att ”de ska se över rutinerna kring resehandlingar”. 

Det hade nog gått bättre om han sagt ”nästa gång ska jag sätta upp en lapp på dörren så jag kommer ihåg passet”.

I stället för att säga ”Vi har sett över de administrativa rutinerna kring tjänsteresor så att misstag som dessa ska undvikas” hade Landerholm hade kunnat säga ”det var klantigt av mig, man kan ju inte begära ersättning för privata resor”.

Alla organisationer och rutiner fungerar bra ända tills det kommer folk in i bilden, det kan man tänka på när man ser över sina styrdokument. 

För när den mänskliga faktorn tror att den kan göra lite hursomhelst så kommer avgångskraven och till slut faller de.

Gotlands Folkblad

Krönikan är publicerad på oberoende socialdemokratiska Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.