Krönika
I veckan kom regeringens och Sverigedemokraternas vårändringsproposition (VÅP). Den var en besvikelse på alla sätt. Efter total tystnad från alla ministrar på hemställan om ersättning för att gotlänningar ska klara prisutvecklingen på färjorna hade jag ett sista hopp om någon rad i VÅP. Men icke.
Under torsdagen kom också det första samlade utspelet av oppositionen där man kräver att färjetrafiken till och från Gotland måste säkras samt att "Den operatör som vi anlitar måste vara hundraprocentig säker ur svenska säkerhetsintressens synpunkt". Det avslog regeringen direkt. Det är så mycket jag inte förstår i den här regeringens behandling av landets enda ö-region Gotland, gotlänningar och av sina politiska kollegor på ön. Jag har alltid fått direktkontakt och ibland blivit uppringd av S-ministrar inför beslut som ibland inte ens spelat roll för oss. I den borgerliga regeringen tycks man inte värna kontakt med det lokala alls. Jag är både arg, besviken och förvånad.
Inte heller kom det något i VÅP för att stötta svensk välfärd i denna ekonomiskt mycket ansträngande tid. Inflationen har bitit sig fast på en hög nivå och kommuner och regioner drabbas, liksom resten av samhället, hårt. Inför 2023 budgeterade hälften av landets kommuner och 17 av 21 regioner med underskott, visar sammanställning från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Även inför kommande år är läget tufft i hela landet. Vårändringsbudgeten gav inte mer statsbidrag för 2023 för att kompensera för det pressade läget. Inte heller gavs besked inför 2024. För 2024 beräknar SKR att kommuner och regioner kommer att få ett underskott på 24 miljarder kronor om inga åtgärder vidtas. Det kan handla om effektiviseringar, besparingar, skattehöjningar eller ökade statsbidrag.
Region Gotland var en av fyra regioner som inte lade en negativ budget inför -23. Nu visar delår 1 att vi kanske var för optimistiska och att läget här är som i resten av landet. Jag vet inte en region som har en positiv prognos för året. Nu ser vi att även vi kommer göra underskott 2023. Underskottetberor på ett allmänt högt kostnadsläge och brist på personal som medfört dyra lösningar genom hyrpersonal i sjukvården. Under föregående år, och åren med pandemi, fanns flera olika riktade statsbidrag till regionens verksamheter. De bidragen har nu tagits bort, men kostnaderna minskar inte, snarare tvärtom.
Dessutom drabbas regionen av ökade pensionskostnader till följd av den höga inflationen. För 2023 har pensionskostnaden ökat med 270 miljoner. Fram till 2024 har kostnaden för pensioner ökat med 400 miljoner jämfört med 2022. Det är en enorm belastning för Region Gotlands totala ekonomi.
Det är ett stålbad vi är i. Tyvärr har vi en regering som förblir helt passiv. När långsiktighet och tydlighet för kommuner och regioner uteblir blir neddragningar och uppsägningar resultatet. Det riskerar att dra oss ner i en djup lågkonjunktur - helt fel väg att gå.
Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande