Slakten av folkbildningen är ett beställningsjobb

Lätt tillbakalutad kan Jimmie Åkesson se på när regeringen genomför SD:s politik. Senaste beställningen är de kraftigt minskade bidragen till folkbildningen.

Lätt tillbakalutad kan Jimmie Åkesson se på när regeringen genomför SD:s politik. Senaste beställningen är de kraftigt minskade bidragen till folkbildningen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politiska utvecklingen2023-09-30 06:35
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

På en av önskelistorna hemma hos mig har det under många år stått ”hund” högst upp. En väl genomförd påverkanskampanj innebar, efter sex års psykologisk nedbrytning av motståndskraften, att det sedan sensommaren finns en valp som har vassa tänder, mycket energi och outtömlig glädje. 

För att få lite pli på den går jag sedan några veckor en valpkurs. Vi är nog många som skaffat hund som insett behovet av dessa utbildningar för att vi som förväntas leda våra hundar ska bli skickligare och kompetenta.

Dessa utbildningar sker inte sällan i studieförbundens regi. En folkrörelse där människor utifrån egna intressen och behov ges möjlighet till livslångt lärande, både för att välja ny riktning i livet, ha sociala sammanhang eller stilla sin nyfikenhet. 

Det är din valpkurs, din jägarexamen och din kultur som regeringens slakt av folkbildningen vill åt. En ren beställning av Sverigedemokraterna som regeringen glatt genomför. Det är småsummor i statens budget men enorma värden som skapas. 

Ta gärna en stund och besök studieförbundens hemsidor och se allt som möjliggörs på Gotland. Tusentals arrangemang och utbildningar som är mötesplatser och bildningsarenor i vardagen. Sociala mötesplatser och snabbfotad rörelse att möta plötsligt uppkomna behov i samhället. 

Det är oroande ur många perspektiv. Lika oroande är budgettabellen för svensk sjukvård. 2022 var ett av de större statsbidragen till sjukvården på 32 miljarder. Nästa år är förslaget 11,5 miljarder för att 2026 hamna på knappa 6 miljarder. Detta trots att behoven ökar kraftigt hos en åldrande befolkning och med möjligheterna som medicinteknisk utveckling medför.

Den så kallade satsningen på sjukvården är som att skicka ner ett litermått under däck på ett sjunkande skepp. För Gotlands del försvinner runt 200 miljoner eller 10 procent av budget under perioden. Det riskerar ta en ände med förskräckelse för gotlänningar i behov av vård om vi fullt ut ska respondera på och anpassa gotländsk sjukvård efter de av staten givna förutsättningarna. 

”Århundradets vårdreform”, det gick Kristdemokraterna till val på. Vad de inte berättade var att den bestod av att rycka undan mattan för medborgarnas rätt till sjukvård. Gotland står med stora merkostnader som ö med en liten befolkning. Vår egen analys landar i en merkostnad för sjukvården på nästan 300 miljoner per år som vi inte kompenseras för. Det vore orimligt att gotlänningarna fick betala orimligt mycket mer för en likvärdig vård via den kommunala skatten. Staten har ett huvudsakligt ansvar för att vi oavsett var i landet vi bor har likvärdiga förutsättningar. Det är en ödesfråga för Gotlands utveckling.

Filip Reinhag (S), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Gotlands Folkblad

Krönikan är publicerad på Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.