Krönika
Länsrådet Annelie Bergholm Söder, är den senaste att hamna i blåsväder när det gäller ersättningar. Hon är varken den första eller sista. Det verkar vara närapå standard att det är svårt att tolka olika chefers löneavtal, oavsett var de arbetar. Ibland beror det på slarv, ibland på överutnyttjande av avtalen. Någon gång är det försök att hitta kryphål.
I Bergholm Söders fall, verkar det vara lönekontoret som inte hade full koll. Oavsett vem som bär skulden, är det klart att vi inte kan ha anställningsavtal som kan tolkas fel. Den som har en månadslön på runt 100 000, bör dessutom kunna klara sig utan ett speciellt resebidrag.
Då kommer vederbörande inte att ta jobbet, säger vän av ordning. Jo så är det kanske, men då har personen drabbats av kraftig ekonomisk fartblindhet och behöver vård och bot mot det. I dag är det en utbredd folksjukdom som vi måste hitta medicin mot. När direktörslönerna skenar och det aldrig har varit större skillnad mellan arbetaren på golvet och direktören, måste någon reagera.
Inte blir det bättre av att, mitt i skenande matpriser, tar en del höga chefer inom matvarubranchen, ut stora bonusar. Nu börjar de stora kedjorna åtminstone sänka matpriserna igen. Kanske beroende på den kritik dess chefers bonusar har orsakat. Det gamla talesättet ”Man kan inte mer än äta sig mätt” borde stå på varje hög direktörs och chefs skrivbord, så de påminns om det varje dag.
Socialdemokraterna har i dagarna lanserat ett nytt program för framtiden. Det är inte en dag för tidigt. S prioriterar där:
1 Ekonomisk politik för vanligt folk.
2 Trygghet i livets alla skeden.
3 Brottslighet och segregation.
4 Teknisk utveckling, klimat och välstånd.
Hur det ska falla ut återstår att se. Så länge vi har och har haft i snart 20 år, borgerlig majoritet i Riksdagen, lär det inte bli så stort genomslag för det. Vi kan bara se på friskolorna, där det har varit omöjligt att få igenom förändringar på grund av den borgerliga majoritetens motstånd.
Nu verkar till och med några borgerliga partier förstå att friskolorna, som det ser ut i dag, är till viss del ett problem, när höga vinster från skattepengar hamnar i ägarnas fickor. Se där, ekonomisk fartblindhet igen.