Krönika
Varje uppror, varje strejk, varje gängkonflikt är en värdemätare på ett missnöje av något slag i samhället. För att alla skulle tillförsäkras lika möjligheter och lika vikt, så var det tänkt en gång att utveckla den svenska folkstyrelsen i ljuset av nuvarande samhällsförändringar. Förändringar som partipolitiken är medveten om, men makten inom partierna inte tillåter. Ingen kan låtsas som om missnöje inte finns även om Kristersson med fagra ord eller tystnad försöker kväva de upproriska.
Nu är uppror inget annat än en kraftsamling som stiger ur folkdjupet och som mattas av när öppningar kan skönjas. Men inte en enda riksdagsledamot på högersidan eller inom socialdemokratin oavsett flera av deras egna väljares oro förmådde trycka på NEJ knappen. Inte en enda ledamot reste sig och sa NEJ. Inte Westerén (S), inte Skalberg (M). Mod att gå mot strömmen uteblev. Vi mötte en lammflock som alla sprang åt samma håll.
Själv tvangs jag öva mig i mod i ett inbördeskrig i Dominikanska republiken. I ett land som USA invaderat och avsatt en lagligt vald president Juan Bosch. Hur kan man bortse från USA:s metoder i Syd och Mellanamerika.
Hallå, gott folk! Vart tog freden vägen. Hur kom det sig att ingen kraftsamling uppstod mot kärnvapenstridsspetsar? Halva Gotland protesterade en gång mot kärnkraft, varför inte emot vapen och intrång.
Ett uppror har ingen väloljad organisation, har ingen vald ordförande. Ett uppror har inga medel att tillgå. Ett uppror bygger på den ideella kraft som finns bland den befolkning som blir pådrivande i ett uppror.
Människor som aldrig tidigare haft något gemensamt går samman för att tydliggöra att det finns en meningsskiljaktighet i förhållande till regering. De ville fortsatt ha ett kärnvapenfritt land
Inom ett uppror finns alltid olika vägar att lösa framtidsfrågor på. Precis såsom sker i dagspolitiken. Olika intressesfärer möts. Mänskliga krafter mäts också mot varandra inom ett uppror. Den kraften motsvarar en skogsbrand. Förenas eldarna kan man lyckas med en förändring.
Trots att avtalet med USA var i stort sett en enda tydlig fråga, inga USA baser på svensk mark, inga kärnvapenstridsspetsar i ett land med 200 årig neutralitet, så klev inte motståndare fram i enad front. Skulle man eller skulle man inte protestera? Anstränga sig. Säga ifrån. Visa både sin okunnighet, men också oro för framtiden. Vi känner utan tvekan alla av den krigshets som pågår. Och tanken på att Trump intar Vita huset med sina metoder, borde få alla att rusa åt samma håll. Mot fred och neutralitet.
USA ut ur Vietnam skanderade en gång mången svensk. USA ut ur Sverige borde gemene man skrika idag och bort med tassarna från Gotland.