Krönika
I veckan som gick presenterade finansminister Mikael Damberg (S) vårändringsbudgeten. Den innehöll föga oväntat stora satsningar på svensk beredskap. Det ligger väl i linje med regeringens prioriteringar med anledning av kriget i Ukraina, att genomföra sanktioner mot Ryssland, att stödja Ukraina och att stärka Sverige.
Sverige behöver stärka försvaret men lika viktigt är att stärka övriga delar i totalförsvaret. Sveriges kommuner och regioner har viktiga delar i detta genom sitt ansvar för bland annat vård, skola och omsorg. Dessa är funktioner som ska fungera i höjd beredskap och värsta fall krig. De civila försvarsorganisationerna har också viktiga roller att spela och den gemensamma planeringen och förmågan måste stärkas parallellt med försvarsmakten.
Frågan om Sveriges relation till NATO är högt på dagordningen. Rysslands anfallskrig kullkastade över en natt den internationella säkerhetsordningen. En säkerhetsordning som varit en bärande del i den svenska neutralitetspolitiken och alliansfriheten. Den säkerhetspolitiska riktning Sverige valt har också byggt på en stark egen militär förmåga.
Under Olof Palmes tid som statsminister hade Sverige ett försvar som vida översteg dagens med en globalt sett omfattande förmåga att försvara landets suveränitet. Ska Sverige fortsatt stå utanför militära allianser krävs med största sannolikhet en högre målsättning än två procent av BNP för landets försvarsmakt. Under kalla kriget låg försvarsbudgeten på nära fyra procent av BNP.
Samtidigt som kriget pågår avstannar inte andra samhällsproblem. FN och forskarvärlden fortsätter larma om klimatförändringarna och behovet av omfattande och omedelbar omställning. Vi måste fasa ut fossila bränslen och ställa om våra samhällen men också planera för konsekvenserna av de klimatförändringar vi inte längre kan hindra.
Gängkriminaliteten tar inte paus på grund av kriget. Här krävs bland annat fortsatta satsningar på att utbilda poliser för att öka polisens förmåga att knäcka gängen. Det krävs också satsningar för att bryta nyrekryteringen om vi ska kunna passera de senaste årens ökande otrygghet till historieböckerna.
Inflationen och stigande priser är en direkt konsekvens av kriget. Stigande bränslepriser gräver stora hål i människors plånböcker. Här föreslår regeringen förutom direktstöd till hushåll en höjning av pensionerna med en tusenlapp i månaden för stora grupper pensionärer. Såväl moderater som sverigedemokrater ser i dagsläget ut att stoppa denna satsning. Detta trots att man i åratal använt pensionärer som politiska slagträn. När det kommer till konkreta förslag och praktisk politik ekar det desto mer tomt från den borgerliga kanten.
Filip Reinhag (S), oppositionsråd