Krönika
Åtta partier har fått väljarnas förtroende att sitta i riksdagen. Några är på fallrepet och inget parti verkar kunna locka fler än en fjärdedel av väljarna.
Knepigt utgångsläge för den som vill bilda regering alltså.
Alla som röstat på ett parti förväntar sig förstås att deras företrädare ska göra sitt allra bästa för att få igenom sin politik. Men lika självklart är det inte för partierna som det är för väljarna.
S förväntar sig att V ska sluta trilskas och istället se till att S kan bilda en regering. För C och MP är det däremot okej att fortsätta kräva politik i utbyte mot ett stöd för en S-regering och det lyckades även denna gång.
Många, företrädesvis S-röster, hävdar att det viktigaste just nu är att V taggar ner. För vi kan för första gången få en kvinnlig statsminister och ansvaret för att det blir så är helt och hållet Nooshi Dadgostars, menar de. Annie Lööf och Märta Stenevi däremot har inget ansvar alls för just den saken.
Det dras upp röda linjer mellan olika partier, C har ritat flest linjer. De vill inte ha något med SD att göra, det vill inte S, MP och V heller så det borde vara lugnt. Men C har dragit en extra röd linje mot V och dessutom bestämt att denna linje också ska gälla för S. S får därför inte förhandla med V för då bli C sur och hotar att dra bort stödet från S.
Vissa beskriver detta som en sandlåda där det pågår ett politiskt spel.
C har hittills haft en egen sandlåda där de byggt strandnära hus. Men efter många förhandlingar har MP klivit in i C-lådan. C är glad att S levererat det C krävt och MP är nöjda med att de stärkt strandskyddet?
Varför kommer Annie Lööf undan hela tiden?
Hade hon ändrat sig om marknadshyror 24 timmar tidigare än hon gjorde hade vi inte fått någon regeringskris och L hade inte passat på att byta sida. Nu blockerar hon återigen S från att hitta lösningar med V.
Istället blir det Nooshi Dadgostars fel som vägrar inse att S inte längre vill/får prata med dem.
V ”ska mötas med kallt stål” har Aftonbladet snappat upp från ledande S-företrädare.
För V återstår bara att välja S för inte vill de väl att Ulf Kristersson blir statsminister menar Magdalena Andersson.
Nä det vill de inte. I likhet med S, C och MP kommer de att rösta nej till en sådan regering.
Det är inte bara här och nu regeringsfrågan tillfälligt ska lösas. Den regering som tillträder måste visa sig duglig inte bara fram till valet utan också få väljarna att vilja rösta på dem i nästa val. Det kräver att man visar en större förmåga att sy ihop breda överenskommelser.
Annars får vi en högerkonservativ regering av värsta sort.