Krönika
Man ska inte gnälla och vara missnöjd, man ska vara positiv och komma med förslag på lösningar.
Men nu är det så att man mår bra av att gnälla, halterna av serotonin och dopamin i hjärnan ökar. Det ger en känsla av tillfredsställelse, höjer koncentrationen och inlärningsförmågan.
Så var det med den saken, vi som är kritiska till samhällsutvecklingen backas upp av vetenskapen, vi mår bra av att ha en kritisk blick på samtiden.
Att inte bry sig är däremot farligt, då får högerkrafterna fäste och det backas upp av verkligheten.
Vad som är rätt eller fel, sanning eller lögn, fakta eller påhitt, vetenskap eller en åsikt är inte lätt att klura ut. Man måste hela tiden skärpa sin kritiska förmåga.
Påståenden som skapar förvirring är det ingen brist på, det gäller inte minst de stora framtidsfrågorna migrationen, klimatet och energiförsörjningen.
En gång folkomröstade vi om kärnkraften, nu sitter vi i utvisningsbåset tillsammans med oppositionen och expertmyndigheterna, som enligt Ebba Busch missförstår och levererar åsikter.
När folket fick ha en åsikt var kunskapen stor, debattens vågor gick höga om exempelvis det radioaktiva kärnavfallet, som ska grävas ner och hållas avskilt från människor i 100 000 år.
I dag är avfallsfrågan som bortblåst, kommer de nya kärnkraftsreaktorerna inte att producera något farligt avfall? Jodå, det kommer de.
Dessutom pågår det en utredning som man inte heller hör talas om. SKB, Svensk kärnbränslehantering, ska undersöka hur kunskap om avfallet kan bevaras i 100 000 år så att framtida generationer vet om att det ligger livsfarligt avfall i berggrunden.
Hur det gick till när frågan om det radioaktiva avfallet försvann borde intressera framtida statsvetare.
Om Johan Pehrsson skulle få för sig att begränsa pensionärers skärmtid ligger jag pyrt till. Utan skärm och Google går det inte att hålla reda på vad som pågår och vad som borde ingå i folkbildningen, vilket för övrigt hade varit lättare om inte regeringen skurit ner på anslagen till just folkbildningen.
Man behöver inte googla för att veta att vi har massarbetslöshet, bostadsbrist, järnvägsspår som faller samman, avloppsledningar som gjort sitt, tåg som inte kommer i tid, usla vägar, ökande ojämlikhet och klimatförändringar som hotar allas vår framtid.
Ett förslag till S, som framstår i det närmaste som självklart, är att ompröva balansmålet och lova att göra stora investeringar för att rusta upp Sverige och valvinsten är säkrad.
Det är ett solklart vinnarkoncept, folket kommer att jubla och Jimmie Åkesson kommer inte att bli statsminister.