Krönika
I veckan som gick höll öns partier medlemsmöten för att utse sina företrädare i regionstyrelse men också vilka man önskar se som regionråd. Jag har skrivit det förr men gör det igen, att få företräda ett parti och bära andras drömmar och förhoppningar är det kanske finaste man kan få göra. Vår representativa demokrati fungerar och behöver värnas mot de försök att undergräva den som pågår. Vi ska inte vara naiva inför de hot som demokratin står inför. Demokratier dör inte genom yttre hot utan genom en långsam inre process.
En bärande del är förtroendet och tilliten till politiken. Därför måste vi som politiska företrädare bära den tillit som visats oss med stor varsamhet och gott omdöme. Vi behöver också som partier säkerställa en legitimitet och representation som speglar väljarna. Därför blev jag i tisdags kväll lite extra glad att SSU Gotlands ordförande Ida Nordahl av partiet valdes in i regionstyrelsen som ersättare. Att vitalisera och värna demokratin bland unga är av yttersta vikt och att unga ges tillträde till de politiska rummen men också kan känna sig representerade i dem är avgörande för demokratins framtid.
Beskedet om socialdemokraternas och moderaternas samarbete på Gotland har mötts av många positiva tillrop. Några mer negativa uttryck har hörts med min uppfattning är att man nu ser goda förutsättningar för en långsiktig riktning för Gotland med större stabilitet. Det är inget att sticka under stol med att det kändes konstigt i ryggmärgsreflexen att ingå ett samarbete med moderaterna men de samtal vi fört och den riktning vi enats om känns väldigt bra och kommer göra skillnad för Gotland.
Fredrik Vilhelm Thorsson, socialdemokrat och skomakare, blev 1918 finansminister i Nils Edéns regering. Han sa i en debatt att ”bättre vägar i Norrland betyda mer för Sverige än hela socialismen”. Han var en av dem som banade väg för att sparka ut kommunisterna ur socialdemokraterna och att socialdemokratin valde reformism och pragmatism som politisk väg.
Han vände sig mot den tidens testuggande och dogmatism och framhärdade principen att människors väl och ve måste gå före ideologisk rättrogenhet. En princip väl värd att försvara även idag. För när människor ser sina löneökningar ätas upp av ökade priser på energi och livsmedel måste politikens uppgift vara att trygga människors livsvillkor. När äldre känner oro för sin ålderdom behöver vi skapa tillförsikt. När unga känner oro för klimatförändringarna måste vi skapa hopp. Politiken har verktygen att leverera förändring om vi använder dem rätt. Det förtroendet har nu visats några av oss, nu är det dags för oss att förvalta det.
Filip Reinhag (S), regionråd