Krönika
Förmodligen har vi levat vårt liv i den bästa av tider i vårt hörn av världen. Jag inte bara tänker så. Jag känner så när julen står för dörren och affärerna är fulla av köplystna människor. Elpriset går i taket, men få stannar upp och funderar på vart vi är på väg.
Vi upplever orättvisa elpriser, men orättvisorna i världen omkring oss är så mycket större. Och ofriden. Den juletid som alla önskar frid och fred på jorden. Putin bombar elverk i Ukraina sönder och samman. Vi har el, mängder med el och julbelysning. Det glimmar och glittrar överallt. Andra har varken el eller mat. Medierna belyser i sin tur de stora skillnaderna mellan fattig och rik. Hur gapet ökar. Det är inte ont om penningmedel snarare ont om öppna hjärtan.
Jag har fullt sjå med att få nuvarande NU att fungera. Det gäller inte bara el, vind, MSB och dricksvatten. Nej, fullt sjå med att förstå hur vi människor på denna jord tvingas underkasta oss illvilliga män som styr världen. Många gör så frivilligt både i Ryssland och USA, andra tvingas åka med på tåget. Det kallas demokrati.
Vi är medvetna om att infiltration genom datorvärlden lockar, tvingar, drar in Georgien, Moldavien, Rumänien i en rysk stat alla inte önskar leva i. Ukraina kämpar storstilat och tappert emot.
Vi glömmer att USA en gång på tiden invaderade Dominikanska republiken och Grenada. Minns framförallt inte att USA i sin tur aldrig har stöttat frihetsrörelser i Syd eller Mellanamerika. Tvärtom hållit diktatorer under armarna.
Hur kan en befolkning vilja stötta dessa illvilliga män som nu råder i vår värld. De män som genom FN;s nuvarande utformning står i vägen för fredsprocesser, hindrar kvinnor att sitta vid förhandlingsborden. Det är uppenbart att kvinnor får mäns tillåtelse när det passar just män. Män beslutar om krigskassa, vapenarsenal och kvinnors klädkoder.
Jag har fullt sjå att få dåvarande NU att bli ihågkommet i detta nu. Alla dessa mödrar som vandrade på torgen för att glömskan inte skulle falla över försvunna anförvanter. Nu letar folk i Syrien efter familjemedlemmar. De som fängslades. Man har letat efter de sina efter världskrigen, man har letat efter alla fortsatta stridigheter på jordklotet, man har letat och letat… You name it.
Flytta tillbaka uppmanar de styrande sina flyktade innevånare när djävulskapen tycks vara över. Men då börjar ett annat djävulskap. Med krig och diktaturer följer angiveri. Att flytta hem till det hus eller by där grannen angav min man eller bror eller, eller…
Inget är enkelt i denna värld, men vi borde kunna förbättra mångt och mycket. Framförallt vår egen välvilja för andra människor. För andras behov.
Frid och fred önskar jag er alla inför kommande helgtider.