Krönika
Ytterligare en stor läcka av dokument rörande omfattande skattebrott har nyligen publicerats. Det är bara den senaste i en rad av granskningar om hur de astronomiskt rika genom aggressiv skatteplanering och ren ekonomisk brottslighet undviker att betala skatt. Det är djupt provocerande varje gång det händer men i synnerhet under den pandemi som fått skattebetalare i Sverige och hela västvärlden att skuldsätta sig för att rädda företag och arbetstillfällen undan den djupa ekonomiska kris som pandemin förde med sig.
Enligt databasen missing profits går Sverige varje år miste om cirka 21 miljarder kronor. Det är enorma belopp som hade kunnat höja barnbidraget med 1000 kronor i månaden eller till att utrota pensionärsfattigdomen.
Här krävs offensiva åtgärder för att stävja möjligheterna till aggressiv skatteplanering men också till att lagföra de personer som ägnar sig åt ren ekonomisk brottslighet. Magdalena Andersson har presenterat en rad åtgärder på området men det krävs uppenbarligen mer.
Det är en orimlig ordning att de som har enorma rikedomar ska kunna undvika att betala skatt medan undersköterskan eller byggnadsarbetaren solidariskt betalar sin del.
Här finns pengar att hämta för att genomföra nödvändiga samhällsförbättringar och satsningar på välfärden. Det är också en viktig fråga globalt. Företag beräknas varje år globalt undanhålla 500 miljarder dollar i skatteintäkter, inte sällan i länder med mycket stora behov av dessa intäkter.
Skatteflykten är ett internationellt problem och kräver internationella lösningar. G7 föreslog tidigare i år en global minimiskatt på företag på 15 procent. Det är ett bra första steg för att få bort de skatteparadis som i dag genom slutenhet och avancerade upplägg lockar de astronomiskt rika att gömma undan sina tillgångar.
Det krävs också en större transparens, i en global ekonomi flyttas pengar över gränser både genom skatteplanering och andra transfereringar. Det är i grunden bra men möjliggör också för att företag enkelt kan slippa betala någon skatt alls i det land de är verksamma.
Det är symptomatiskt att Moderaterna och Sverigedemokraterna i sina budgetar på olika sätt finansierar sina skattesänkningar genom att göra livet svårare för de som har minst. Antingen genom att skära i a-kassa, sjukförsäkring eller biståndet. Men när det kommer till att de astronomiskt rika faktiskt ska betala sin rättmätiga del i skatt så blundar man på det ögat. Tydligare kan inte prioriteringarna bli.
Förhoppningsvis bidrar den senaste i raden av läckor av skatteflykt till kraftfulla åtgärder som stoppar skatteflykten och som stärker våra möjligheter att bygga ett starkt samhälle. Det är hög tid för det.
Filip Reinhag (S), oppositionsråd