Bra underlag och politisk enighet behövs vid skolnedläggning

Gotländska skolor med bristande elevunderlag enligt utredningen från förra mandatperioden.

Gotländska skolor med bristande elevunderlag enligt utredningen från förra mandatperioden.

Foto: Arkiv

Skola och utbildning2024-08-27 14:10
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

Nedläggning av skolor skapar alltid reaktioner från boende i berörda områden. Under mina år i gotländsk politik så har många skolenheter lagts ned och det främsta skälet är för litet elevunderlag. 

Men ett annat viktigt skäl är möjligheter till rekrytering av personal och då främst lärare. Lärare vill inte jobba ensamma utan vill ha kolleger. 

Skälen för de som bor i drabbad ort är att de vill att barnen skall ha nära till skolan och att bygden dör ut, skolan är bygdens hjärta. Gotländska politiker har de senaste åren tassat kring skolnedläggning på landsbygden, främst för att de inte lyckats skapa politisk enighet. 

Två tidigare omgångar av nedläggning på landsbygden har genomförts. 

Den första gick väldigt bra därför att underlaget var gediget och det genomfördes en lyckad dialog med berörd ortsbefolkning. 

Den andra omgången hade inte lika bra underlag och inte lika lyckad dialog. 

Den viktigaste komponenten är politisk enighet och de har saknats de senaste åren när nedläggning av skolenheter varit på tal. Det är lätt att vara populistisk men svårare att ta ansvar. 

Nu är det Visbys skolor som drabbas och då tycker nog landsbygdens företrädare att det är ok? Det är också samma reaktioner från de som har barn på skolan i Visby som på landsbygden. Det minskade elevunderlaget påverkar behovet av färre skolenheter. Det finns en enighet bland politikerna i dagsläget och förhoppningsvis så håller den när det slutgiltiga beslutet skall att om avveckling av Polhemsskolan. 

Det ser likadant ut i hela landet. I Stockholms stad där jag numera bor är situationen likadan. Alldeles för många skolbyggnader och radikalt minskat elevunderlag, 6000 färre elever fram till 2030. Efter pandemin flyttade många barnfamiljer till grannkommuner till Stockholms stad vilket påverkar grannkommuner positivt. 

Regeringen bedömer att det finns 60 miljarder i utrymme för nya reformer. Den viktigaste reformen enligt mitt sätt att se är att tillföra ökade resurser till regioner och kommuner för att främja välfärden. Tyvärr så pratar regeringen bara om mer resurser till rättsväsendet, försvaret och skattesänkningar.

Blir alltmer pessimistisk kring Ukrainas möjligheter att återta landområden som Ryssland ockuperat. Även om Ukrainas intrång i den ryska delen Kursk hittills varit lyckosam och skapar oro i det Ryssland så ökas trycket i Östra Ukraina. Det finns säkert något väl uttänkt från Ukrainas sida men ju längre kriget pågår desto större chans att Europas länder minskar sitt ekonomiska och militära stöd.

Björn Jansson (S)

fd regionråd

Gotlands Folkblad

Krönikan är publicerad på oberoende socialdemokratiska Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.