Krönika
SVT har i en lätt humoristisk serie försökt reda ut vad som har gått snett i den svenska skolan. Även om allt kanske inte kom fram så visar det en hel del. De borgerliga partierna har fått skulden för det mesta av försämringen. Bland annat att de flesta av läroplanerna sedan 1990-talet har genomförts av borgerliga regeringar. Men S har inte varit helt oskyldiga heller.
Kommunaliseringen av skolan 1989 var omdiskuterad redan då och med facit i hand kan vi se att det blev en försämring då kommunerna hade sämre resurser än staten. De drivande var Kjell-Olof Feldt, finansminister i S, som tyckte att skolan var för dyr. Med stöd av Göran Persson (S) och Ylva Johansson (V, senare S) drevs det igenom.
Regeringen Bildts införande av friskolan, trots varningar från OECD, skulle ge eleverna valfrihet om vilken skola de ville gå i. Ganska snart såg man nackdelarna, då segregationen ökade och främst mindre skolor på landet dränerades på elever. Beatrice Ask (M), skolminister 1991–1994, var med om att införa den så kallade flumskolan. Två professorer i skolpedagogik stod bakom Läroplan 1994 där eleverna själva skulle söka kunskap och lärarna fungera som stöd. Med följd att kunskapsnivån hos eleverna dök.
Samtidigt infördes en skolpeng som var på 85 procent av det som de kommunala skolorna fick. När Ylva Johansson (S) blev skolminister ökade man i en sorts jämlikhetsiver skolpengen till 100 procent, vilket fick konsekvenser. När de kommunala skolorna dränerades på elever, var de ändå tvungna att hålla lokaler för att kunna ta emot friskoleelever om en friskola skulle läggas ner. Man tvingades höja skolpengen och då måste friskolorna kompenseras, vilket gav ägarna större vinster. Tidigare ministern Per Unckel (M) var en av dem som tjänade stort på detta. Andra skolor som Engelska skolan och Römossekolan plockade ut vinstpengar till egna projekt.
Olika betygssystem avlöste varandra tills få förstod hur de fungerade. Vilket ledde till att vissa skolor gav så kallade ”glädjebetyg” för att locka nya elever. Med Jan Björklund (L) som skolminister infördes ”icke godkänd” som betyg. Kriterierna som bestämmer vilken grad i betygsskalan eleven får kan med fog kallas flum då skillnaden mellan graderna är hårfin. Men utslagningen av eleverna blev enorm.
I dag har åtminstone S insett att friskolereformen har slagit snett. De borgerliga håller med om bristerna, men vill inte förändra i sak. SD skyller som vanligt på invandringen.
Vinst i välfärden måste bara bli en stor valfråga.