Krönika
Stockholmare älskar Gotland. Så pass mycket att de gärna säger öjn på härmad gotländska. Ofantligt fånigt. Visserligen spenderar de mycket pengar på plats. Men deras närvaro är irriterande. Ledarsidan kan idag presentera listan på de sju värsta grejerna med fastlandsfolk.
Färjan
Redan i Nynäshamn åker armbågarna fram. Stadsjeeparna tjafsar om bästa platsen i bilkön. Har ni sedan sett när en typisk stockholmsfamilj med tre barn och hund snabbast ska ta sig upp från bildäck till restaurangen? De måste haffa köttbullar och fiskpanetter först av alla. Väl framme skulle de aldrig sänka sig till slafsig husmanskost. Då duger bara fint käk på Furillen eller i Hamra.
Gotländskan
Sveriges dialekter har charm. Man fattar direkt varifrån en person kommer. Men varför härma en dialekt när man inte kan? Bara några få imitatörer har tillräcklig talang att trovärdigt göra det. Alla andra bör noga akta sig för att ens försöka. Ändå är gotländskan extra utsatt. Löjligt och förnedrande för alla inblandade.
Keramiken
Stockholmare kan inte fika eller äta på Gotland och Fårö om det inte finns en keramikverkstad i direkt anslutning. Lammkött, fårskinn och en prickig kaffekopp i lera är ett måste i bilden av Gotland på instagram.
Ljuset
Alla vallfärdar efter ljuset. Det som bara Gotland har. Stockholmarna snurrar runt som tokar efter det perfekta skimret. In med bilen, cykeln och ungarna på privat mark och naturskyddat område. Regler och skyltar spelar ingen roll.
Mitt eget Gotland
Alla stockholmare tror att de har hittat en helt unik plats på Gotland. Ett ställe som ingen annan känner till. Det är i alla fall vad de säger när de kommer tillbaka till stan i augusti. Lustigt när tusentals personer känner samma sak. Självbedrägeriet förnekar sig inte.
Sommarhuset
Förr eller senare måste en stockholmare köpa sommarhus på Gotland. Det går inte att komma hem till Vasastan år efter år utan att äga själv. Då börjar hetsjakten på drömkåken. Gärna äldre, men inte för gammalt. Behålla charmen och samtidigt riva ut nästan allt.
Flytten
Till slut är det oundvikligt. Stockholmaren orkar inte med att vara stockholmare i Stockholm längre. Stressen, pressen och meningslösheten. En livsförändring är på sin plats. Det är drömmen om Gotland hela året. Bo på landet och gå ner till havet för att känna en regnig kall novembervind gripa tag i en på stranden. Jobba på distans mot kontoret i huvudstaden och kanske öppna ett matställe. Ett sådant där äkta med extra fina råvaror, dyr hembryggd öl och en keramikverkstad bredvid…?
Joanna Abrahamsson, infödd Stockholmare med anor från Gamla Stan.