Krönika
Bilderna från Putins anfall från Ukraina fortsätter spridas över världen. Kanske aldrig förr har omvärldens reaktion varit så enad. Efter det att den ryska armén mött större motstånd än väntat förefaller man också bytt strategi och bombar nu riktat mot civila. Bilderna från Mariupol och bombningen av förlossningen och barnsjukhuset där är svåra att ta in.
Den humanitära situationen i Ukraina blir värre och värre för varje dag som går och Ryssland måste gå med på och respektera humanitära korridorer för att civila ska kunna evakueras. Hittills har så gott som alla försök att etablera dessa misslyckats och det går inte att undvika tanken på att den ryska militären använder terror mot civilbefolkningen för att kuva den ukrainska motståndsviljan.
I veckan hade jag möjligheten att tillsammans med lokala och regionala företrädare lyssna till Ukrainas ambassadör i Sverige. Han gav hjärtskärande vittnesmål från Ukraina men var samtidigt tydlig med att de insatser som riktas mot Ryssland och det stöd som riktas till Ukraina gör skillnad.
Kriget kommer ha återverkningar i Europa och i Sverige. Förutom de prischocker på bränsle och energi vi sett har Ryssland och Belarus under några år använt asylsökande för att söka splittring i Europa. De urskillningslösa bombningar vi nu ser är sannolikt medvetet genomförda för att tvinga ukrainare att fly till Europa i en ambition att nå splittring inom EU.
Den vinsten ska vi inte ge Putin. Flyktingsituationen kommer bli ansträngd och Sverige ska ta sin del. Det är ett sätt att solidariskt stå bakom Ukraina i deras kamp. Ukraina har en befolkning på cirka 45 miljoner människor. Hittills har ungefär 2 miljoner flytt. EU-kommissionen flaggar för att det bara är början och att vi kan vänta oss att betydligt fler flyr Ukraina i takt med att den ryska brutaliteten ökar.
Det är oklart hur Sverige och Gotland kommer påverkas men jag tror vi ska förbereda oss mycket väl på att ta emot ett stort antal. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet vilket underlättar byråkratin men det kommer behövas bostäder, skola, socialtjänst och sjukvård.
Tvärt kastades vi från klimatkris och pandemikris till en ny kris. Vi kunde alla önska att världen fungerade annorlunda men det hjälper föga nu. Nu krävs återigen kraftsamling, solidaritet och enighet för att möta vad vi nu ser.
På längre sikt krävs att vi investerar i vår demokrati. Putin har länge sökt splittring i Europa och haft god hjälp av så kallade alternativmedier. Populismens tid i Europa har nått sin ände och de partier som haft Putin som politisk förebild har snabbt fått revidera både sin historia och sina vänskapsband.
Filip Reinhag (S), oppositionsråd