Krönika
Det drar ihop sig till ledigheter för många, men påminnelserna om ojämlikheten som breder ut sig i Sverige, går inte att bortse ifrån. Somliga familjer reser långt bort och kan kosta på sig det mesta, andra vet inte ens om de kan lämna bygden ens någon dag. Det är helt sant att inflationen har satt svenska hushåll under hård press, men den drabbar sannerligen olika hårt.
För den som redan innan Rysslands vedervärdiga anfall på Ukraina, levde med små marginaler, har med skenande energipriser och inflation, ännu svårare att få vardagen att gå ihop. I det läget hade till exempel ett extra barnbidrag gjort stor skillnad i de familjer som har det svårast.
Omsorgen om de mest utsatta hushållen lyser verkligen med sin frånvaro under SD-regeringens skift. I ett läge där Sverige behöver mer resurser till välfärden, investeringar för fler bostäder och stöd till svenska barnfamiljer, väljer sittande regering att strössla pengar till oss som redan har.
Det är hushållen med de högsta inkomsterna som nu ska få ännu högre tak för ROT och RUT. Det är nämligen endast de tio procent av hushållen som har de allra högsta inkomsterna som alls kan nyttja ROT och RUT fullt ut. Det är en helt skamlös prioritering när många svenska hushåll går på knäna.
Det som är extra anmärkningsvärt är att SD-regeringen dessutom ger sig på högre tak för ROT och RUT när Riksrevisionen rekommenderar sänkt tak. Anledningen är att arbetsutbudet inte ökar med ROT och RUT, och att det finns påtagliga risker för svartarbete. Det här är farligt på riktigt.
Sverige behöver fler bostäder, byggda med schyssta villkor, inte fler subventionerade trädäck och uppvärmda pooler. Den osunda konkurrensen från oseriösa företag (och de är många i byggbranschen!) hotar dessutom de vita företagen och dränerar vårt skattesystem på resurser som behövs för gemensamma behov. Hur kan ett högre tak för ROT och RUT vara värt det priset, den risken? Jag begriper det inte.
Jag har den senaste tiden deltagit i två debatter på tema ROT-avdrag i riksdagen. Det var i ärlighetens namn rätt snurriga tillställningar, där företrädare för SD-regeringen konsekvent vägrar inse att det finns en risk för mer arbetslivskriminalitet i det förhöjda ROT-takets spår, och där man dessutom försöker få det till att folk i gemen använder ROT för ”underhåll”. Det är så världsfrånvänt att jag bara vill garva, om det inte vore så allvarligt.
För nog är det allvarligt att ojämlikheten breder ut sig och att skattesystemet riskerar dräneras när vi inte håller rent i av det allmänna subventionerade branscher, och det i en tid när Sverige behöver barnbidrag & bostäder?
Hanna Westerén (S)
Riksdagsledamot