Debatt
Vilken väg kommer Socialdemokraterna att ta in mot framtiden? Den kommande partikongressen i november blir avgörande, särskilt så för LO-kollektivet. Kommer man värna rättvisa, bort från rot- och rutavdragen och den privatiserade välfärden? Eller stanna vid tama kompromisser? Höstens s-kongress kan i bästa fall bli lika epokgörande som ”ökad jämlikhet”-kongressen 1967.
För ombuden från olika delar av landet borde verkligheten förfära. Ojämlikheten har ökat och segregationen blivit alltmer uppenbar. De sociala skyddsnäten har fått allt glesare maskor där äldre, arbetslösa, sjuka och funktionshindrade faller igenom. Skattemedel som borde används till vård, skola och omsorg hamnar i fickorna på privata välfärdsentreprenörer som riskfritt kan ta för sig på välfärdsmarknaden. Verksamheter där stat, region och kommun tidigare såg till att det fanns service har vinstdrivna bolag tagit över och låtit lönsamheten styra etableringarna.
I områden med hög betalningsförmåga och små problem finns i dag en överetablering av allt från privat vård till privata apotek, privat bilprovning och privata skolor. Glesbygd och fattiga stadsområden har i stället sett service och tjänster försvinna.
Lika viktigt som det är att kongressen tar beslut som återupprättar välfärden är det att den ger en ny inriktning på den ekonomiska politiken. Såväl skattepolitik som pensioner behöver reformeras. Behovet att för vanliga löntagare (särskilt kvinnor) höja de i dag helt otillräckliga svenska pensionerna, att reparera den bristfälliga sjukförsäkringen och a-kassan samt förbättra kvaliteten i äldreomsorgen måste bli centrala reformområden för Socialdemokraterna.
Allt det kräver att vi tar in lite mer i skatt och att skatten tas ut efter bärkraft där inte bara löneinkomster utan också kapitalvinster och fastigheter beskattas.
När ”tankesmedjan” SNS häromåret redovisade en rapport angående fastighetsbeskattning visade det sig att Sverige sticker ut med ett jämförelsevis lågt uttag av skatt på egendom. Den ligger i Sverige på cirka 1 procent av BNP, att jämföra med 2,3 procent i snitt för EU-15.
Samma år som SNS presenterade sin rapport gjorde SvT en granskning av den statliga fastighetskatten avskaffades och ersattes av en rätt låg kommunal fastighetsavgift. Utfallet i granskningen visade att Sverige fått en betydande omfördelning - från fattiga till rika och extremt rika. I en majoritet av landets kommuner – utanför storstäderna - betalade husägarna mer i fastighetsavgift än vad de gjorde innan den borgerliga alliansens Borg och Reinfeldt tog bort fastighetskatten.
Höjningen drabbade som regel husägare i redan tidigare hårt ansatta glesbygdskommuner med hög kommunalskatt och sämre kommunal service. I gengäld kunde de med stora fastigheter i dyra områden genom det lågt satta taket på avgiften glädja sig åt avsevärt lägre kostnader för sitt boende.
Även om regeringen varit snärjd av januariavtalet finns det ingenting som säger att s-kongressen måste rätta sig efter det. Låt oss hoppas att vi får en reformoffensiv kongress som lägger grunden för en populär och folkligt förankrad politik för ökad jämlikhet och ett möjligt gott val 2022.
Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare
Jaan Ungerson, omvärldsanalytiker