Debatt
BRA Ingrid, så himla bra att du frågar hur vården för äldre är organiserad på Gotland, för det är en djungel för den oinvigde.
Först kan man säga, att EGENVÅRDEN är den viktigaste vården, alltså den vården du kan ge dig själv. Hur bra du är på att sköta din hälsa är oerhört betydelsefullt för livet. Att sova, äta, träna och vila.
Drabbas du av ohälsa ska du i första hand ringa 1177 eller söka på din vårdcentral. Där bedömer en distriktssköterska vilken insats du behöver och bokar eller guidar dig vidare. Till exempel till kurator, läkare, specialistsjuksköterska eller sjukgymnast.
Blir du akut sjuk ska du ringa 112 såklart, men det vet du!
Många får sjukdomar som inte är botbara. Där är SYMTOMLINDRING viktigt. Distriktssköterskan på vårdcentralen lär dig då mera om vad du själv kan göra, alltså egenvård, för att lindra symtomen. Till exempel hur du kan parera symtom med dina läkemedel och hur du kan äta och träna för att lindra symtomen. Exempel på sådan sjukdom kan vara avvikande hjärtrytmer, hjärtsvikt, diabetes, inkontinens, KOL/astma och bensår.
Kanske sviker fysiken och minnet med åren och då kanske du behöver SOCIALA insatser. Alltså hjälp med handel, tvätt, hygien, förflyttningar och mat. Då är det Socialförvaltningen du kontaktar. Dem avgör i samråd med dig vilken hemtjänst/social insats du behöver.
Ibland behöver man sjukhusvård och ibland en tids rehabilitering på Korpen, innan man klarar att komma hem igen eller medans SOCIALFÖRVALTNINGEN riggar ditt hem och planerar sociala insatser såsom hemtjänst, så att du kan återvända hem alternativ flytta till ett SÄBO (särskilt boende).
Hemsjukvård får dem som inte längre kan ta sig till Vårdcentralerna för vård men som inte behöver sjukhusvård. Slutligen har vi Äldresjukvårdsteamet som kan ge tillfällig specialiserad sjukvård i hemmet till äldre med stora vårdbehov, men som inte behöver sjukhusvård.
Vet inte om bilden klarnade?
VIKTIGT är i alla fall, på äldre dar att förstå skillnaden på VÅRD och SOCIALA insatser och att flitigt sköta sin egenvård!
//Vänliga hälsningar Tina Westberg, distriktssköterska och specialist på hjärtsjukvård