SĂ„ hĂ€r efter jul Ă€r det sĂ€song för skilsmĂ€ssor. Kanske innebar ledigheten en insikt om att förhĂ„llandet inte fungerar lĂ€ngre â nu Ă€r det dags att gĂ„ skilda vĂ€gar. Men förutom sorgen och besvikelsen över ett kraschat förhĂ„llande finns ocksĂ„ praktiska problem. Som hur man ska bo.
MÄnga vill försöka behÄlla den gamla bostaden, framför allt för barnens skull. I stÀllet för tvÄ nya hem, med byte av skola och kompisar, sÄ vill man att barnen fÄr bo kvar.
Men dÀr blir det problem för den som ska köpa ny bostad. I alla fall i landets 25 största kommuner, enligt berÀkningar frÄn den statligt Àgda banken SBAB. I ingen av kommunerna kan kvinnor med medianlön lÄna för att köpa ens en trerumslÀgenhet. MÀn med medianlön kan köpa i sju kommuner, som VÀxjö, Kristianstad, Karlstad och GÀvle. Men inte i stÀder större Àn sÄ.
ââVi gör den hĂ€r undersökningen med jĂ€mna mellanrum, och kommer fram till samma resultat varje gĂ„ng. Ăr det inte dags att prata om lösningar nu, sĂ€ger Claudia Wörmann, boendeekonom pĂ„ SBAB.
Hon efterlyser politiska lösningar Ă€ven för separerade, och sĂ€rskilt för kvinnor. För unga pĂ„gĂ„r en utredning om stöd till bostadsköp â kanske behövs nĂ„got liknande Ă€ven för dem som skiljer sig, tycker hon.
BehÄlla bostaden
Men Ă€n finns inte nĂ„got Ă„t det hĂ„llet, och frĂ„gan Ă€r vad alla som nu skiljer sig kan göra. Ăr det till exempel en bra ide att behĂ„lla bostaden tillsammans, trots att förhĂ„llandet Ă€r över? Nja, kanske, det bygger pĂ„ att man kan komma överens, och att bostadssituationen löses för bĂ„da parter, förklarar Ann Engwall, familjerĂ€ttsjurist pĂ„ SEB. De som Ă€r gifta behöver göra en bodelning vid skilsmĂ€ssa, men det mĂ„ste inte innebĂ€ra att den gamla bostaden sĂ€ljs.
ââMan kan avtala om precis vad som helst. Man kan komma fram till att man efter en bodelning ska Ă€ga hĂ€lften var, men det Ă€r svĂ„rt om den ena ocksĂ„ mĂ„ste lĂ„na för att köpa en ny bostad, sĂ€ger Ann Engwall.
Det finns till exempel de som vÀljer att bo vÀxelvis i den gamla bostaden, för barnens skull. Men det Àr nog ofta en övergÄngslösning, tror hon.
Américo Fernåndez, privatekonom pÄ SEB, uppmanar de som ska separera att sÄ fort som möjligt ta kontakt med sin bank.
ââDet mĂ„ se elĂ€ndigt ut, man fick lĂ„net i banken med tvĂ„ inkomster och vid en skilsmĂ€ssa blir det bara en lön. Men prata med banken, det kan finnas möjligheter, sĂ€ger han.
Bankerna vill vÀldigt gÀrna försöka hjÀlpa till, understryker han. Den som har sund ekonomi och en historik i banken med sparande kan exempel fÄ undantag frÄn amorteringskraven.
Skaffa andrum
ââGenom att ta kontakt med banken kan man fĂ„ andrum, hjĂ€lp med en övergĂ„ngslösning, sĂ€ger han.
Om man haft bostaden mer Àn fem Är sÄ kan man fÄ göra en omvÀrdering av den, och om den stigit mycket kan man fÄ slippa amortera lika mycket.
Men kanske rÀcker inte lönen till lÄnebeloppet ÀndÄ. Bankerna fÄr inte lÄna ut pengar till den som inte kan betala tillbaka, och det krÀvs rejÀla marginaler.
ââMan Ă€r ju fortfarande sin mammas och pappas barn. Kanske kan man frĂ„ga sina förĂ€ldrar om de kan stĂ„ som medlĂ„ntagare, precis som mĂ„nga unga gör, sĂ€ger Claudia Wörmann.
ââKanske har nĂ„gon anhörig ett sparande som kan anvĂ€ndas för att amortera ned lĂ„net, sĂ€ger AmĂ©rico FernĂĄndez.
MÄnga funderar över hur de ska kunna öka sina inkomster. Men att försöka skaffa sig ett bÀttre betalt jobb Àr inte helt enkelt, och extrajobb kan ocksÄ vara svÄrt.
ââExtrajobb under en separation, nej det Ă€r inget att rekommendera, sĂ€ger Claudia Wörmann, och konstaterar att det kan bli ohĂ„llbart att jobba dubbelt och vara ensam med barnen, och samtidigt skapa ett nytt liv efter separationen.
Kanske kan det gÄ att skaffa sig mer intÀkter genom att hyra ut ett rum i bostaden. För SEB skulle detta kunna godkÀnnas som en högre inkomst, enligt Américo Fernåndez. SBAB Àr dock mer tveksamma, att hyra ut framöver anses inte som en tillrÀckligt sÀker intÀkt.
ââMen det krĂ€vs att det finns ett hyresavtal som visar att hyresgĂ€sten tĂ€cker upp. Men det beror helt pĂ„ historiken hos banken och ekonomin. Ta kontakt med banken, rĂ„der AmĂ©rico FernĂĄndez.