FI: Fondsparare kan komma i klÀm

Svenska fondsparare riskerar att komma i klÀm i ett stressat marknadslÀge, varnar Finansinspektionen (FI). Och riskerna för den finansiella stabiliteten, frÀmst kopplat till högt belÄnade hushÄll och fastighetsbolag, har ökat sedan i vÄras, varnar Susanna Grufman, vikarierande FI-chef.

Susanna Grufman, vikarierande generaldirektör pÄ Finansinspektionen, varnar för stabilitetsrisker nÀr rÀntorna stiger. Arkivbild.

Susanna Grufman, vikarierande generaldirektör pÄ Finansinspektionen, varnar för stabilitetsrisker nÀr rÀntorna stiger. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ekonomi2022-11-29 08:12

En epok av exceptionellt lĂ„ga rĂ€ntor – med högt risktagande, snabbt stigande skulder, börslyft och stigande priser pĂ„ bostĂ€der och fastigheter – har tvĂ€rt tagit slut, konstaterar Susanna Grufman, nĂ€r hon presenterar FI:s senaste stabilitetsrapport.

– Vi har sett en mycket snabb omstĂ€llning, sĂ€ger hon pĂ„ en presstrĂ€ff.

SvÄrt att hantera stora utflöden

Nu Àr det inflation och snabbt stigande rÀntor som sÀtter sin prÀgel pÄ det mesta.

– De flesta har marginaler för att klara av sina betalningar. Men mĂ„nga kommer att behöva dra ned pĂ„ sin konsumtion – och det pĂ„verkar företag och ekonomin i stort, sĂ€ger Grufman.

– Bostadspriser har redan gĂ„tt ner och kan sjunka ytterligare, tillĂ€gger hon.

En ökad risk för finansiell stabilitet sedan i vÄras, Àr det sammanfattande budskapet.

Fonder med företagsobligationer och sÄ kallade högriskobligationsfonder Àr en riskfaktor. Vissa fonder kan i stressade marknadslÀgen fÄ svÄrt att hantera stora utflöden.

Konkret handlar det om att fonderna inte kan sĂ€lja stora volymer av sina tillgĂ„ngar utan att priset pĂ„ tillgĂ„ngarna faller markant – ett problem som bland annat blev akut nĂ€r pandemin slog till 2020.

En stor majoritet av fonderna ser stabila ut, Àven om utflödena skulle bli stora. Men enligt stresstesterna kan 9 procent av fonder med företagsobligationer och 38 procent av sÄ kallade högriskobligationsfonder fÄ likviditetsproblem under stressade marknadsförhÄllanden.

Enligt FI Àr högriskobligationsfonder till och med nÄgot mer sÄrbara i dag Àn före pandemin.

– Vi uppmanar dĂ€rför fonderna att ha strategier för att hantera de hĂ€r likviditetsriskerna, om det skulle vara sĂ„ att vi fĂ„r förnyade behov av uttag frĂ„n sparare, sĂ€ger Henrik Braconier, FI:s chefsekonom.

Högre krav pÄ sÀkerheter

Andra tecken pĂ„ marknadsproblem hĂ€rrör frĂ„n energipriserna, som rusade upp till historiska rekord i augusti – nĂ€r det ryska gasflödet till Europa ströps. Turbulensen har lett till högre krav pĂ„ sĂ€kerheter pĂ„ energibolag som köper som köper kontrakt för framtida elleveranser pĂ„ den europeiska derivatmarknaden.

– De steg vĂ€ldigt kraftigt under sommaren och framförallt i slutet av augusti, sĂ€ger Braconier, om sĂ€kerhetskraven.

NĂ€r det var som vĂ€rst i augusti fick Ă€ven vĂ€ldigt lönsamma energibolag svĂ„rt att fĂ„ fram likvida medel för att kunna ta positioner pĂ„ derviatmarknaden – vilket slutade med att regeringen gick in med likviditetsgarantier pĂ„ 225 miljarder kronor.

Sedan dess har dock elpriserna fallit och kraven pÄ sÀkerheter har följt med nedÄt.

– Ingen har behövt anvĂ€nda stödet. Men riskerna kvarstĂ„r och det kan finnas behov av att se över hur de hĂ€r marknaderna fungerar i ett sĂ„ hĂ€r stressat lĂ€ge, sĂ€ger Braconier.

Kommersiella fastighetsbolag

Högt skuldsatta kommersiella fastighetsbolag Ă€r en annan risk nĂ€r rĂ€ntorna stiger. Enligt Braconier mĂ„ste fastighetsbolagen under perioden 2023-2025 hantera obligationslĂ„n som löper ut för cirka 90 miljarder kronor per Ă„r. FI bedömer att en del bolag inte kommer att kunna eller vilja lĂ€gga om sina lĂ„n – men att de allra flesta kommer att ta nya obligationslĂ„n eller fĂ„r hjĂ€lp av banker nĂ€r obligationslĂ„nen löper ut.

– De alternativ man dĂ„ stĂ„r inför Ă€r att minska sin skuldsĂ€ttning. Man kan anvĂ€nda sin kassa. Man kan sĂ€lja tillgĂ„ngar. Och man kan fĂ„ in fler och starka aktieĂ€gare, sĂ€ger Braconier.

I grunden vÀlkomnar han denna process, som redan har dragit igÄng i sektorn. Men han varnar för att den kan skena ivÀg och bli för snabb och kraftfull.

– DĂ„ kan fastighetspriserna pressas ned snabbt och mycket. Det kan i förlĂ€ngningen leda till att lĂ„ngivare drabbas av förluster, sĂ€ger Braconier.

Hög lönsamhet och starka kapitalbuffertar gör dock att FI bedömer att svenska banker generellt kommer att klara de kreditförluster och finansieringsproblem som tornar upp sig i nÀrtid.

FI: Ökad risk för finansiella problem

Sammantaget har hoten mot den finansiella stabiliteten i nÀrtid ökat, enligt Finansinspektionen (FI). Om den höga inflationen blir utdragen sÄ att rÀntor ligger kvar pÄ högre nivÄer under en lÀngre tid blir det en pÄtaglig belastning för bÄde hushÄll och företag. Ett sÄdant scenario innebÀr en ökad risk för att problem uppstÄr Àven i den finansiella sektorn.

De risker som nu ökar i fastighetssektorn kan pÄverka mÄnga delar av det finansiella systemet. Bankerna har stor exponering, men det finns Àven exponering via aktier och företagsobligationer.

Höga och volatila elpriser kan leda till snabbt ökade marginalsÀkerhetskrav, som i sin tur kan leda till likviditetsproblem för deltagarna i den centrala motparten. Om sÄdana problem uppstÄr och inte kan hanteras riskerar de att spridas i det finansiella systemet.

Det kan enligt FI Àven bli trÄngt i dörren i delar av fondmarknaden, om det blir krislÀge. FI:s stresstester visar likviditetsrisker i flera fonder som Àger företags- och högriskobligationer. Likviditetsriskerna i fonderna Àr i allt vÀsentligt lika stora som före pandemin, dÄ vissa företagsobligationsfonder fick betydande problem.

Svenska storbanker visar dock betydande motstÄndskraft i det stresstest som Finansinspektionen genomförde under 2022. Stresstestets resultat tyder pÄ att bankerna har betydande motstÄndskraft mot en försÀmrad intjÀning och de kreditförluster som kan uppstÄ i ett allvarligt scenario.

KĂ€lla: Finansinspektionen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!