ââGĂ„r man i tankarna "ska jag utbilda mig?" sĂ„ ja, gör det, sĂ€ger Omid Rahmanian, arbetsmarknadsanalytiker pĂ„ Arbetsförmedlingen.
BÄde yrken som krÀver lÀngre och kortare utbildningar kommer ha stort behov av personal i framtiden. Störst brist pÄ folk nu och i framtiden finns inom vÄrden, pedagogik och IT.
Ăven inom bland annat juridik, byggnadsbranschen, restaurang och frisör Ă€r efterfrĂ„gan hög bĂ„de nu och om fem Ă„r.
ââDet vi trycker pĂ„ Ă€r vikten av utbildning, det handlar om minst gymnasieutbildning men definitivt nĂ„gon högskoleutbildning eller yrkesutbildning, sĂ€ger Omid Rahmanian pĂ„ Arbetsförmedlingen.
Pandemieffekt
Under pandemin var det mÄnga som blev av med jobbet, korttidspermitterades och jobbade hemifrÄn. BÄde jobbet i sig och arbetsmiljön förÀndrades för mÄnga. Det gav ocksÄ tid för en del att stanna upp och omvÀrdera.
En som valde att byta karriÀr under pandemin Àr Daniel Olsson, som gick frÄn att vara kommunikatör inom byggbranschen till att börja studera till matematiklÀrare.
ââJag fick vĂ€l en liten tankestĂ€llare förra Ă„ret i och med pandemin. Inom byggbranschen gick det fortfarande bra men andra kommunikatörer jag kĂ€nner fick gĂ„.
Funderingar pÄ att bli matematiklÀrare har funnits sedan han valde högskola efter gymnasiet. Det stod mellan medie- och kommunikationsvetenskap och ÀmneslÀrare, och det fick bli det första. Sedan följde fyra Är som journalist och ett par Är som kommunikatör.
ââJag har alltid haft mattelĂ€raryrket lite i bakhuvudet. Ăven om jag trivdes bra som journalist och kommunikatör har tankarna vĂ€xt de senaste Ă„ren pĂ„ att det kanske Ă€r nĂ„got annat jag vill syssla med.
ââJag kĂ€nde att Ă€r det nĂ„gon gĂ„ng jag ska sadla om och plugga till lĂ€rare sĂ„ Ă€r det nu.
Hösten 2020 sökte Daniel Olsson in till ÀmneslÀrarprogrammet pÄ distans, samtidigt som arbetet som kommunikatör fortsatte pÄ deltid. Vid hans examen Är 2025 ser prognoserna ljusa ut.
En tredjedel av nuvarande kÄren
Maria Rönn, vice ordförande pÄ LÀrarförbundet, sÀger att legitimerade lÀrare inom alla kategorier kommer att behövas.
ââRedan fram till Ă„r 2025 kommer det behöva rekryteras nĂ€rmare 70 000 tjĂ€nster för lĂ€rare och förskollĂ€rare. Det motsvarar en tredjedel av den nuvarande lĂ€rarkĂ„ren för att sĂ€tta det i perspektiv, sĂ€ger Maria Rönn.
I den nuvarande utbildningstakten kommer lÀrarbristen vara stor Àven Är 2033 enligt Skolverkets prognos.
Framtidsscenarier Àr alltid osÀkra, nya behov kan uppstÄ. Hur sÀker kan man egentligen vara pÄ prognoserna? Ganska sÀker, enligt arbetsmarknadsanalytikern Omid Rahmanian.
ââSaker kan hĂ€nda, men mĂ€nniskor blir fortfarande sjuka och behöver tas hand om, mĂ€nniskor fĂ„r barn som behöver utbildas, och vi kommer in i en allt mer digital tidsĂ„lder. SĂ„ jag tror att vĂ„rden, pedagogik och it Ă€r sĂ€kra kort.
Utbildning förutspÄs bli viktigt, men de mÄste inte vara flerÄriga.
ââAtt gĂ„ en utbildning pĂ„ 4-5 Ă„r Ă€r inte för alla, folk kanske kĂ€nner att de inte har tid. Men det finns ocksĂ„ kortare utbildningar, till exempel yrkesutbildningar.
Enligt Arbetsförmedlingens prognos fram till Är 2026 finns det ocksÄ branscher dÀr det redan finns lika mÄnga eller fler utbildade som det finns platser. Till exempel inom bank, kommunikation, media, bageri, butik och mÀklarbranschen.