LO: Kvinnors deltid en lönefälla

Bara fyra av tio arbetarkvinnor har en fast anställning på heltid. Det gör att den faktiska lönen är betydligt lägre än genomsnittslönen för heltidsarbetare, och skillnaden gentemot männen är stor, enligt LO:s kartläggning. LO-ordförande Susanna Gideonsson är upprörd.

– Det är bedrövligt, det är så man kan sammanfatta läget. Kvinnor i arbetaryrken har slitit som djur under pandemin. Samtidigt så har deras löner halkat efter, säger hon.

Det främsta skälet till att kvinnor som jobbar i exempelvis hemtjänst, äldrevård eller butiker jobbar deltid är att det helt enkelt inte erbjuds heltidstjänster, förklarar hon.

Systemfel

Hon ser detta som ett systemfel. Arbetsgivare inom kommuner, regioner och det privata näringslivet skapar inte heltidstjänster, och det gör att kvinnor får fattiglöner.

Så har det varit i åratal, men mycket lite har hänt, understryker hon. Visst, det har tillkommit några fler heltidstjänster på senare år, men samtidigt är fortfarande deltiden norm. Och väldigt många kvinnor har inte en fast anställning, utan jobbar som visstidare, vilket gör att de måste jaga timmar och ständigt hålla sig beredda för att få ihop till en lön som går att leva på.

– Fasta heltidstjänster måste vara utgångspunkten. Men det krävs också en politik som stödjer detta, med delad föräldraförsäkring och barnomsorg utanför kontorstid, säger Susanna Gideonsson.

Arbetsmiljö

Hon ser också att kampen för heltid försvåras av den dåliga arbetsmiljö som finns exempelvis inom vård och omsorg. Jobb tre helger av fyra samtidigt som det är många kvällspass gör att ingen orkar jobba full tid, förklarar hon.

– Arbetsmiljön är så dålig att var och en säger "jag orkar inte jobba heltid" med det här schemat.

Kvinnor som arbetar i exempelvis hemtjänsten har det som kallas delade turer, som innebär att arbetsdagen delas upp i flera pass, med obetald ledighet emellan.

– De kan innebära enormt långa arbetsdagar utan att de får ihop särskilt många timmar.

Nu måste det bli ändring, enligt LO.

– Heltid ska vara norm. Det betyder jättestora pengar, 5 000 kronor i snitt. Men vi måste också få ett mer jämlikt samhälle, säger Susanna Gideonsson.