Marknaden har svĂ€ngt – höga rĂ€ntor lĂ€nge till

KÀnns borÀntan hög och börsen dyster? DÄ kanske du mÄste vÀnja dig. Ett nytt mantra har börjat fÄ fÀste pÄ marknaden i hela vÀstvÀrlden. RÀntor pÄ nivÄer som kÀndes helt osannolika i början av 2023 Àr hÀr för att stanna. Och Sverige Àr inget undantag.

Black Rock-chefen Larry Fink varnar för högre marknadsrÀntor med hÀnvisning till geopolitiska förÀndringar. Arkivbild

Black Rock-chefen Larry Fink varnar för högre marknadsrÀntor med hÀnvisning till geopolitiska förÀndringar. Arkivbild

Foto: Evan Agostini AP/TT

Ekonomi2023-10-01 13:28

RĂ€ntan pĂ„ tioĂ„riga svenska statsobligationer – ett riktmĂ€rke för rĂ€nteutvecklingen framĂ„t – var i veckan uppe pĂ„ 3,08 procent. För att hitta en högre svensk marknadsrĂ€nta fĂ„r man gĂ„ tillbaka till vĂ„ren 2011.

Trycket uppÄt pÄ marknadsrÀntorna Àr Ànnu tydligare i Tyskland, dÀr tioÄrsrÀntan under september mÄnad lyfte frÄn cirka 2,50 till omkring 3,00 procent.

I USA pekar det ocksÄ brant uppÄt pÄ rÀntemarknaden. DÀr var tioÄrsrÀntan i torsdags uppe och nosade pÄ 4,69 procent, för att inför helgen falla tillbaka till strax under 4,60 procent. RÀntenivÄerna Àr de högsta sedan bolÄnekrisen i USA tog fart 2007, vilket i sin tur kulminerade i Lehman Brothers-kraschen och den pÄföljande globala finanskrisen 2008-2009.

Beskt besked

En rad faktorer driver trycket uppÄt pÄ rÀntorna, som fungerar som en vÄt filt för riskaptiten pÄ börser runt om i vÀrlden.

För en sparare innebÀr högre obligationsrÀntor att placeringar i mer riskfyllda tillgÄngar, som aktier, blir mindre attraktiva. För ett hushÄll med bolÄn ger obligationsrÀntorna en bild av vart rÀntan pÄ bolÄnet Àr pÄ vÀg pÄ sikt.

BolÄn Àr nÀmligen ocksÄ till stor del finansierade av obligationer, fast utgivna av banker i stÀllet för stater.

RÀnteutvecklingen styrs till stor del av vad marknaden rÀknar med för penningpolitik framöver. Och dÀr Àr beskedet beskt frÄn de flesta centralbanker just nu.

Toppen för centralbankernas styrrĂ€ntor kan vara nĂ€ra eller till och med redan uppnĂ„dd, enligt bĂ„de beslutsfattare och bedömare. Men budskapet frĂ„n USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), Europeiska centralbanken (ECB) och Riksbanken Ă€r tydligt – rĂ€ntorna kommer vara kvar pĂ„ en hög nivĂ„ ett bra tag till för att fĂ„ bukt med den ovĂ€ntat höga och envisa inflationen.

Och allt fler pÄ marknaden verkar nu övertygade om att de menar vad de sÀger.

– Min syn pĂ„ saken Ă€r att vi kommer att ha tioĂ„rsrĂ€ntor pĂ„ minst 5 procent eller högre till följd av den hĂ€r inbĂ€ddade inflationen. Vi underskattar att de geopolitiska förĂ€ndringarna Ă€r sĂ„ strukturellt inflationsdrivande, sĂ€ger Larry Fink, chef för kapitalförvaltaren Black Rock, enligt nyhetsbyrĂ„n Bloomberg.

Upp till 7 procent i "vÀrsta scenariot"

Uttalandet gjordes pĂ„ en konferens i Berlin och kom sedan en annan Wall Street-höjdare – JP Morgan Chase & Co-chefen Jamie Dimon – tidigare i veckan enligt Bloomberg sagt att han sĂ„g det som ett möjligt vĂ€rsta scenario att tioĂ„rsrĂ€ntan skulle rusa ivĂ€g upp till 7 procent.

Förutom hökaktiga centralbanker finns andra faktorer som trycker upp rĂ€ntelĂ€get pĂ„ marknaden. Högre oljepris – som ger inflationsimpulser – Ă€r en sĂ„dan faktor. En annan Ă€r USA:s vĂ€xande budgetunderskott – pĂ„ vĂ€g upp till 6,5 procent av BNP i Ă„r, mot 5,5 procent 2022.

Underskottet fick ratinginstitutet Fitch Ratings att sÄ sent som i augusti sÀnka USA:s kreditbetyg.

I Sverige bidrar dessutom Riksbankens utförsÀljning av obligationer för 5 miljarder per mÄnad till att trycka upp rÀntelÀget pÄ stats- och bostadsobligationer.

Fakta: Inflationen pÄ vÀg ner

PreliminÀra inflationssiffror för september visade i veckan pÄ ett ovÀntat stort fall för inflationen i sÄvÀl Tyskland som Frankrike och euroomrÄdet. Det gav en rejÀl skjuts pÄ börserna och tryckte tillbaka de snabbt stigande marknadsrÀntorna nÄgot.

Men med en inflation pÄ 4,3 procent enligt det EU-harmoniserade mÄttet berÀknat av statistikbyrÄn Eurostat Àr det fortfarande lÄngt kvar till inflationsmÄlet pÄ 2 procent.

Den första svenska inflationsrapporten för september frÄn Statistiska centralbyrÄn (SCB) kommer den 13 oktober. I augusti lÄg den svenska sÄ kallade KPIF-inflationen pÄ 4,7 procent, vilket kan jÀmföras med Riksbankens inflationsmÄl pÄ 2 procent.


Fakta: Riksbankens obligationsportfölj ska minska

PĂ„ den svenska rĂ€ntemarknaden – dĂ€r Riksbanken med en styrrĂ€nta pĂ„ 4 procent enligt sin rĂ€ntebana knappt rĂ€knar med nĂ„gra rĂ€ntesĂ€nkningar alls förrĂ€n 2025-2026 – pressas marknadsrĂ€ntorna dessutom uppĂ„t av Riksbankens avveckling av den gigantiska obligationsportfölj, som har byggts upp med alla stödköpsprogram de gĂ„ngna Ă„ren.

Riksbanken började sĂ€lja statsobligationer i april. FörsĂ€ljningstakten har sedan dess höjts till 5 miljarder kronor per mĂ„nad. Detta ska enligt bankens plan krympa portföljen av vĂ€rdepapper till strax under 150 miljarder kronor till 2026 – att jĂ€mföra med 774 miljarder vid utgĂ„ngen av augusti i Ă„r.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!