För att undvika brÄk om pengar nÀr allt blir dyrare kan det vara bra att prata om den gemensamma ekonomin och hur kostnader ska delas upp i hushÄllet.
Vad Àr gemensamt?
NÀr kostnaderna ska fördelas föredrar vissa hushÄll att dela allt pÄ hÀlften, andra att dela efter inkomst. Inget Àr egentligen fel, sÀger experterna.
Utröna först vilka kostnader som faktiskt Àr gemensamma, som ni tycker Àr rimliga att dela, sÀger Shoka à hrman, sparekonom pÄ SPP.
ââOm den ena trĂ€nar och inte den andre, dĂ€r har vi direkt en sĂ„dan kostnad (som man kan fundera över).
Att dela pÄ kostnader utifrÄn kategori gÄr inte alltid jÀmnt ut i slutet av mÄnaden, sÀger Ica-bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér.
ââNĂ€r man sĂ€tter sig ner och rĂ€knar visar det sig kanske att det kostar mer att handla Ă€n att tanka bilen.
Som sambor Àr det viktigt att ha ett eget sparande, sÀger SEB:s privatekonom Américo Fernåndez.
ââHa ocksĂ„ egna konton med ett eget sparande för att öka den ekonomiska friheten.
Döp era konton
För att fÄ koll pÄ ekonomin Àr det bra att strukturera upp sina konton och kort, sÀger Hjelmér. Ett alternativ Àr att lÀgga den gemensamma kassan pÄ ett konto.
ââSedan tycker jag att det Ă€r viktigt att bĂ„da parter i ett förhĂ„llande betalar rĂ€kningar löpande. Det Ă€r jĂ€tte-, jĂ€ttevanligt att bara en betalar rĂ€kningar och dĂ„ kan den andra fĂ„ lite svĂ„rt att relatera till vad saker och ting kostar.
Man kan ocksÄ skapa flera gemensamma konton och döpa dem efter kategori.
ââDĂ„ blir det tydligt nĂ€r ni gĂ„r in pĂ„ mobilen och ser "matkonto", "gemensamt sparande", "resa" och ser hur mycket som behövs dĂ€r. Sen sĂ€tt er ner en kort stund i slutet av mĂ„naden utvĂ€rdera och justera, sĂ€ger FernĂĄndez.
ââHur banalt det Ă€n mĂ„ lĂ„ta sĂ„ tar det bort en del av konflikterna, sĂ€ger Ă hrman.
Involvera barnen i prioriteringar
Hur barnens kostnader delas upp Àr vÀldigt olika, sÀger experterna. Har man gemensamma barn delas det ofta pÄ hÀlften.
Har man sÀrkullbarn pÄverkar en mÀngd olika faktorer upplÀgget. Det viktigaste Àr att alla Àr överens.
ââNĂ€r det kommer till vardagskostnader tycker jag att man delar pĂ„ det, sĂ€ger HjelmĂ©r.
MÄnga hushÄll kan komma att behöva prioritera bort aktiviteter, strömningstjÀnster eller annat dÄ mycket blir dyrare. Det kan dÄ vara bra att vara transparent med barnen, sÀger Fernåndez.
ââVar Ă€rlig och sĂ€g: "vi har de hĂ€r inkomsterna, saker blir dyrare, vad tycker ni att vi ska prioritera?", sedan fĂ„r ju sjĂ€lvklart förĂ€ldrarna styra i slutĂ€nden.
Om man generaliserar tenderar kvinnor betala för en större del av vardagskonsumtionen, som mat och klÀder till barnen, sÀger à hrman.
ââMĂ€nnen gör inköp som har ett större vĂ€rde, och kanske har ett andrahandsvĂ€rde.
Det kan vara viktigt att fundera över, sÀger hon.
Kasta inte pengar i soptunnan
För att dra ner pÄ kostnaderna kan man se över sitt matsvinn, sÀger experterna.
ââMatkostnaderna har dragit ivĂ€g ordentligt och dĂ€r tycker jag framförallt att man ska fokusera pĂ„ att fĂ„ ner matsvinnet, sĂ€ger HjelmĂ©r.
Varje Är kastas i snitt 88 kilo livsmedelsavfall per person i Sverige, av dessa Àr 17 kilo matsvinn.
ââAllt som du slĂ€nger Ă€r faktiskt pengar rakt ner i soporna, sĂ€ger Ă hrman.
I grunden Àr det viktigaste att budgetera och att hÄlla sig till budget, fortsÀtter hon.
ââDet pratar vi alltid om, men det gör faktiskt skillnad pĂ„ riktigt.
Den som vill gÄ steget lÀngre kan testa en konsumtionsfri mÄnad, sÀger Fernåndez.
ââAtt bara testa att ta en mĂ„nad dĂ€r vi hĂ„ller oss till precis det vi behöver för att fĂ„ hushĂ„llet att gĂ„ runt, det kan vara en hĂ€lsosam metod för att fĂ„ en bild av hur mycket pengar som kan gĂ„ Ă„t till smĂ„saker.
RÀttad: I en tidigare version förekom fel siffra för hur mycket livsmedelsavfall som kastas per person och Är.